hepp

 
                                 
 
De här skorna fick följa med mig hem igår. Plånboken var glad och generös, kanske inte så eftertänksam..
Vilken utomordentligt dålig inledning! Skylla på plånboken.. Skorna är något rödare än på bilden och jag genomick diverse inre kriser innan jag till slut bestämde mig. Det stod Annelie på dem men det gjorde det på den väldigt cerisa jackan jag köpte i fjol också....
 
Nåväl, det är skönt att problemen inte är större än oro över att skor och jacka inte matchar. Jag kunde ha varit arbetslös, bostadslös, utan mat etc.etc. Ja ni vet, allt det där som man ibland blir påmind om i livet. Påmind om att man har det förbaskat bra till skillnad mot....
 
Om jag sedan frammåt dagen får skavsår, så är det iallafall inte ett kroniskt tillstånd som inte läker ut och blir bra.
 
Hela sång/spelgänget var här i tisdags och vi sjöng av hjärtats lust, i dubbel bemärkelse, då det visade sig att två av dem hade gift sig i helgen som var - härligt, de är så goa med varandra och Per bjöd på rotfruktssoppa och sallad. Sen ramlade Olga och Ruben in också. Det var roligt och hemmet blev fullt.
Ruben studsade runt mellan oss och var säkerligen väldigt konfunderad över varför vi lät så mycket.
 
KRAM
 

efedrin

 
Asså, det är inte klokt, typ. Öh.. Krängde på mig mina halvarea-priset jeans i morse och de satt som gjutna över baken. Sen satte jag på mig min xs märkeströja i äkta bomull..
 
Hehe, skoja! Det var inte riktigt jag det där.. Försöker finta de där som, på något sätt håller koll på en över internet.
Sen jag fyllde 50, så får jag nästan dagligen mail a´la: Annelie, chockstarta din viktminskning. Gå ner i vikt med.... etc.etc
Så taktiskt och personligt att rikta det direkt till mig, med mitt förnamn. Som att just jag skulle vara unik med mina små kärlekshandtag.
Men de kan känna sig blåsta: Jag är ju nöjd med min kropp.
 
Men en sak är då säker; det gäller att hålla koll på vad dessa undergörande produkter innehåller: En produkt gjorde jag en "sökning" på och det visade sig innehålla eferdrin som är narkotikaklassat.
 
Nu tänkte jag svära, men som ni märker så gjorde jag inte det; men, visst f****n är det sjukt idiotiskt!
 
Tjingeling
 
 

japp

 
Katterna snor rastlöst runt benen, höststormen viner utanför och regnet är kallt och hårt - en härlig ledig dag i sängen!!
Igår var det så äntligen dags för Sinnesro´i Hagakyrkan. Jan I och jag sjöng två låtar tillsammans; Barbro Hörbergs Med ögon känsliga för grönt och hans egna fantastiska Fågel Fenix.
 
Som vanligt kände jag mig hysteriskt nervös innan.. Vankade av och an, försökte andas och memorera texterna. Men, det släppte när det var dags!! Ja, det är väl så det ska vara kanske.
Bra att ha med sig till nästa gång, då är det bara att tänka att det gick ju bra förra gången och gången innan...etc.etc
Ännu har jag inte ramlat ihop; död eller avsvimmad. Jag har inte kastat upp eller börjat sjunga internationalen i falsett. Så som alltid så finns det mycket att vara tacksam för i livet..
 
Regnet piskar utanför fönstret och drar med sig gulnande björklöv. Lilla Ella ligger och sover bredvid mig. Babben snusar i sin korg och Per uppdaterar sina kockkunskaper och ska iväg och jobba extra några timmar snart. 
Annars så har vi ingenting inplanerat och det är skööönt.
 
Kram på er och ha en skön lördag
 

Skrafs

Vaknade strax innan sex av ett ihärdigt skrafsande på garderobsdörrarna!! Tjoho, vakna matte - maten är slut och vi svälter.
Pust, bara att släpa sig upp..sovmorgon finns inte här hemma! Är det inte Babben som sitter och "slår" en i ansiktet, så är det Ella som attackerar garderobsdörrarna.
Det är tungt ska ni veta. 
Nu är klockan 07.02, katterna sover i godan ro - mätta och belåtna och jag sitter här klarvaken.
 
Snart kommer, som ni vet; vintern. Då kommer "skrafsandet" att accelerera av två rastlösa katter som vill ut, men de tycks glömma från den ena stunden till den andra att ; ja, visst ja, det är ju kallt ute.
Babben kommer, sin vana trogen; att sitta och skrafsa på valfritt fönster! När man sedan reser sig för tionde gången i ordningen, för att man inte står ut med ljudet så kommer hon att utbrista i ett inre; tjoho, nuuu släpper hon ut mig!
 Sen upprepas det hela, för det kan ju ha hunnit bli 20 plus ute sen sist hon tittade ut!! Däremellan så har vi då lilla Ella, som verkligen attackerar garderobsdörrar och ballkongdörren med full kraft som att det stod ett flåsande lejon bakom nacken på´na.
 
Ja, de är för söta de små liven - är det kanske någon som vill låna dem under vintermånaderna?? 
 
Nu ska här ätas frukost; tänker mjukstarta med en smoothie - med banan, kiwi, honung och en skvätt youghurt.
 
Ha en förträffligt trivsam dag, det ska jag ha och ikväll blir det sjungeriande igen trallala, lalaaa
 

ftalater

 
Men hur svårt ska det va? Sitter här och skriver och raderar, skriver och raderar..Tänkte mig ett smäktande inlägg om miljögifter i vår närhet. Tänkte skriva om ftalater och bisfenol. Men hur ska jag formulera mig?
Ftalater är farliga grejer som "används som mjukgörare i PVC-plast. De ingår i mängder och läcker ur produkterna. Barn är särskilt utsatta via leksaker och hushållsdamm"
"Påverkar hormonbalansen och kan ge lägre spermakvalitet hos män och orsaka allergier." Plaster med PVC/ftalater luktar ofta starkt och är förhoppningsvis märkt med siffran 3 (Sv.natur 1/11)
 
Bisfenol A förekommer oftats i klar hård plast. Inuti konservburkar för att inte metallen ska ge smak!(mycket snällare mot miljön att köpa glasförpackningar).
 
Hm, det var ju inte så svårt med formuleringen!!
 
Nåväl, jag kom hem till Borlänge, Per och dotra. Skönt att åka iväg och känna längtan tillbaka, men jag hade det verkligen hur mysigt som helst.
På eftermiddagen samma dag åkte Per och jag till Janne för ett första rep inför sinnesro´n d.21:a. Det var lite pirrigt. Han är ju såå bra, osså hade han frågat om "lilla jag" ville sjunga med honom!! Ja, det ville jag ju självklart. Läskiga saker ska man gå emot och man ska inte säga nej när hele ens inre skriker JAAAA..
Så sagt och gjort och vi spelade och sjöng och det kändes så bra, så bra. Imorgon är det dags att repa igen.
 
Just i detta nu står min kära make och kokar lingonsylt i mängder och jag ska gå och göra lite kvällsfika till oss
 
Så; go´natt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Rubrik

 
Skulle kunna gissa att Pressbyrån på T-centralen har försäljningstoppar på tuggummi en stund efter att nattågen ankrat perrongerna..
Det var ingen skön känsla att, dels försöka sträcka ut sig och återställa kroppen i någorlunda normalt läge efter att ha sitt/legat i ca 8h och sen inse att tandborsten är tryggt nedpackad i neccesären som i sin tur ligger i resväskan..
Men, egentligen så hade jag i vanlig ordning bara en sak i tanken: Kaffe!!
 
23:- kostade en mugg med alldeles för hett kaffe som jag balanserade till perrong 5. Där satte jag mig på en bänk, drack mitt kaffe och sög i mig en liten, efterlängtad giftpinne och nu sitter jag på tåget mot Borlänge.
 
Det har verkligen varit skönt och mysigt och livet har flutit på i ett bahagfullt tempo de senaste dagarna; inrutat av frukostar, luncher, mellisar, fruktstunder osv.. 
Igår var vi till Ale stenar:
  Sveriges kanske mest fotograferade ansamling med upprättstående stenar!! Mäktigt var det hur som haver.. Barna började bli lite trötta och hungriga, så vi tittade och njöt innan vi for vidare.
Jag var bara tvungen att säga hejdå till en av stenarna:

 
 
 
Det betade en hel del får och kor där vi gick
 

 
Det var en härlig dag som bjöd på riktig sommarvärme..
 
     Från det ena till det andra så tog jag etthundra sjuttioelva foton på havet och vågorna från olika vinklar, men..det gick liksom inte att fånga ljudet av vågorna, doften från tången och vinden som ven.. Vinden tog med sig ett och annat sandkorn som letade sig in i skorna och i mina fickor!!
 
 Människorna längst ut på bryggan klädde av sig nakna och dök ner i vågorna..Burr så kallt.
 
Nåväl, ha en förträffligt trevlig dag allihopa
 

Jupp

Tramp av små barnfötter, lite skratt och morgonen har bara börjat.. Kan ana lite morgonmys på övervåningen.
Det är lungt och stilla på nedervåningen och jag sitter och läppjar på en kopp Zoegas Mollbergs blandning - det kan inte vara bättre.
Det är så gott att vara här nere i Ystad hos Jenny med familj.
 
Sen att Österlen bjuder på så mycket vacker natur och böljande hav gör ju knappast saken sämre
 
 
 
 
 PÅ fredagen tog vi oss en tur in till centrala Ystad, kikade i affärer.. Käkade lunch på ett helmysigt ställe där de hade glömt att ta in tvätten från bakgården
 

 
Alltså, det är så här att dagarna liksom har gått, vilket de brukar göra i varierande hastighet  och nu sitter jag på tåget som precis lämnat ett nattsvart Malmö C bakom sig.. Jag är lite trött och ska försöka sova lite
 
god natt
 
 
 
 

rubrik

 
Har precis passerat Norrköping och utanför fönstret är det precis så lagom vackart att jag skulle vilja "dra i snöret" och springa ut på en rågåker och skrika ut ett höstvrål. En helt normal känsla, eller hur?
Men jag tror att kvinnan med den blåa nackkudden skulle misstycka, så jag låter bli.
Sitter och tuggar frenetsikt på Ahlgrens bilar, jag är ingen vän av måttlighet, men av någon besynnerlig svåridentifierad orsak har jag fått för mig att denna godispåse ska räcka ett tag och inte stryka med i en näve..Såå, jag ska bara ta en till..
Ja, som ni märker så har jag just inget speciellt att skriva om i detta nu.. Trodde resan skulle bjuda på flera små händelser, men folket sitter och löser sina sudokon och korsord och sköter sig i största allmänhet.
Nu är tåget snart frame i Linköping och där är det avstigning på V.sida
Nu slank det ner ännu en bil i mun
Tjing
 

Hepp

Kvinnan bredvid är en tillsynes luttrad resenär, utan att blinka blåste hon upp den blåa nackkudden och lutade sig bakåt.
Konduktören svepte förbi och kollade biljetterna och hans dialekt påminde om vart jag är på väg.. Jippie, äntligen på väg till skåne och Ystad och just nu konstaterades det med bred skånsk dialekt att "tyngdlagen gör sitt!!" då alla resväskor ramlade ner från avsedd hylla i en kraftig kurva.. Ooops, ett tekniskt fel gör att det inte är någon korglutning - jaha, hur ska man tolka det här då? Nåväl, jag lär väl komma fram ändå..
Ja, nu var det länge sen jag skrev..Augustimånad bjöd inte upp till blogginsperation.
 
 
Men det gjorde det här härliga gänget: Tibble transsibiriska. En fredagskväll i Augusti frågade Samira om jag vill hänga med och lyssna på nämnda band på fiket Peace & Love.
Svårt att beskriva musiken, gypsiestuk kanske - om det säger något!?

För 1h sen satt jag på T-centralen och väntade och tittade storögt på allt det nya och efter en glimt efter någon som man kanske någongång har känt.. Men chansen att man träffar en gammal bekant på plattform 11 väntandes på tåget till Malmö är väl ganska liten.. En gång, inte allt för länge sedan var det någon i folkvimlet som hojtade; Tja Lie!! Men mina näthinnor kunde inte registrera något välkänt i folkmassan där i storstaden. Så var det med det och jag kan tycka att Stockholm gör sig bäst när jag är på genomresa - skulle aldrig i livet vilja flytta tillbaka.
 
Solen skiner på blå himmel, kvinnan med den blå stödkragen ser ut att sova och  det prasslar och luktar trycksvärta från en dagstidning. Mitt oöppnade cigarettpaket ligger och trängs med en ask Nicorett i handväskan och den som, med tanke på resans längd; kommer att gå segrande ur den striden är Nicorett-tugummina.. Japp, så är det och nu ska jag strax luta mig tillbaka för tåget kränger och flänger så mycket att det känns i ryggen.. Men först en liten sommarbild
 
 
Ha det gott.. 
 

RSS 2.0