En ledig dag
I väntan på hösten, ett sista! uteserveringsbesök. Varmt och vindstilla och några gulnande löv signade ner för att påminna om det vemodiga faktum att snart kan man inte sitta i Trädgårdscafeéts trädgård i skuggan och njuta av ekologiska, hembakta kakor..
Dagens erbjudande var: 7 sorters kakor + kaffe 40:-. Cafeägarinnan som inte kunde ta fel på våran glädje över detta erbjudande la på 2 extra bonuskakor. 9 kakor och en mugg kaffe: Nu ska man väl överleva det som väntar..
Som barn på julafton smaskade vi i oss för glatta livet. Glädjen förböts i ett tillstånd av lätt illamående efter ett tag, men vi tog oss en lång och rask promenad efter fikastunden och välmåendet återvände.
17.15 punktlig som få satt jag i en nedsutten soffa i IOGT - NTO:s lokaler och väntade på Jenny Junisledare för vidare färd mot Krylbo. I baksätet väntade några Budapestbakelser + bullar.
Olga hade kontaktat ovannämna organisation för att höra sig för om de behövde Junisledare. Junis är IOGT-NTO:s ungdomsförbund. På den vägen är det och Olga ville ha mig med som ungdomsledare.. Så, när det har raggats ihop lite barn till verksamheten så kommer således O och jag träffas i Avesta 1 gång per vecka och vara ungdomsledare, såvida jag inte jobbar förstås..
Hur det blir med jobb och så inför hösten har absolut ingen aning om..men, det löser sig säkert och ni; jag rekomenderar a´det bestämdaste att inte anamma min diet för dagen - den är inte allt för hälsobringande..
rubrik
Musiken har tystnat, köksfläkten dånar och i det en naken illavarslande telefonsignal. Svarar inte, säkert från jobbet och jag är ledig! Mobiltelefon ringer strax därpå - japp, jag hade rätt.
Ska jag behöva ha dåligt samvete för att kommunen inte anställt timvikarier nog? Svaret är ganska enkelt: Nej.
Men samvetet gör sig påmint ändå!! Det är alla och envars samvete och lojalitet som gör att verksamheten ändå, efter konstens alla regler går ihop.. "Det är ju synd om pensionärerna", ja det är det.. Men det blir än mer synd om verksamheten om fölk blir sjukskrivna pga arbetsbelastningen.
Jag tycker inte om att inte svara när det ringer. Men då ordet NEJ, inte har blivit riktigt förankrat i mitt ordförråd ännu, så tog jag det säkra före det osäkra.
Ledig dag till trots så studsade jag upp med sedvanlig koffeinabstinens vid 5.30 - drack mina koppar, stängde sedan av frysen och operation avfrostning var ett faktum. Nu är isen ett minne blott och jag ska strax sätta på frysen igen.
Nepp, det här duger inte - ska göra mig iordning och åka och vaccinera hund och förhoppningsvis ta en fika med matten om ekonomin tillåter.
Kram på er och ha en bra dag
Hej
Yihaaa, caramba..tjohej. Gammal progmusik ekar ur datorns högtalare och jag drar fram, som en dammig relik med skurhink och dammvippa. Min man har för tillfälligt förlupit hemmet!! Och katten sitter och stirrar storögt i grannen rabatt och undrar vad som försegår..
Åå, å, ååå tjejer, åå, å tjejer vi måste höja våra röster för att höööraaaas.. Ni kan inte ana vilken kraft man får med svabben när man sjunger med. Städningen går som en dans.
Ja, men nu är det rent och fint.. Nu kan de komma hem igen och den där energin och rösten som är till för att höras rann sakta ner i avloppet tillsammans med det smutsiga skurvattnet.
Nu lyssnar jag till Roffe Wikström, blir bländad av kvällsolen och funderar på om jag inte har något mer djupsinnigt att skriva än hur det går till då jag städar - men det finns ju ett dolt budskap i detta!! Städningen behöver inte vara så embarmligt tråkig om man bara har lite musik och släpper loss med svabben!!
Lev väl och städa lungt
tiden är ur led
De sista krafterna håller på att sina! Visarna kämpar sig runt urverket och jag glömmer..slänger ett öga på klockan; ler ett inre belåtet leénde; Jaha, den är inte mer, då har jag gott om tid..eller som ikväll: Oj, är klockan såå mycket - den inre stressen varvas upp, måste sova, ska jobbaaa.. Allt detta på en tiondels sekund.
Inser att den egentliga tiden är något helt annat och jag får mig lite bonustid - lite som att uppleva övergången till sommartid flera gånger per dag!!!
Det har blivit mörkare på kvällarna och precis som för klockans batterier så håller sommaren på att, sakta men säkert; tacka för sig. För denna gång... Tjae, inte gör det mig så mycket - är ingen sommar & sol människa. Trivs i skuggan OCH sommaren ÄR som bäst när man kan njuta av skuggan. Förvisso ingen skugga utan sol.. Men hösten tycker jag om; när man får liksom krypa in i värmen och tända ljus.
Sen att jag troligtvis kommer cykla runt i hemtjänsten i snålblåst och regn har ju inte riktigt samma romantiska skimmer, men bidrar säkert till att uppskatta lediga stunder ännu mer. Och det är varmt och gott hos de flesta pensionärer man "hälsar" på..
Ja, saker och ting är som det ska och det är vällan antagligen meningen, men är det inte meningen så får man väl ta å ändra på det..- Det var dagens visdomsord.
Kram
En stund i skogen
Med en, vad det visade sig; opropotionerligt stor kasse och en optimism av samma kaliber tågade vi in i skogen.
Det stod inte på förns vi hittade en ansamling gula kantareller gömda bakom en stubbe intill en glittrande skogstjärn..Så vackert, så fullkomligt; nu skulle vi plocka resten också.. Men de fick ben och drog illa kvickt när de hörde oss komma traskande genom skogen.
Det blev två till. Och sammantaget så skulle de ha fått plats i botten på min handväska. Men det var underbart skönt att komma ut i skogen..
Imorse sade jag till min make: "Jag vill ut i skogen!!" Jasså, jaha.. Hm, min frustration OCH irritation växte och rastlösheten likaså. Jag ville ut.
Det ringde en god vän till oss båda, först pratade Per med honom och sen jag. Han frågade hur det var och jag sa att jag kände mig rastlös och ville ut i skogen!!!
Så enkelt det blev, det jag så enkelt uttryckte till gode vännen upptäckte jag kunde jag ju förmedla till mannen min!! "Ska vi åka ut i skogen och plocka svamp?". Man kan ju inte beskylla Per för att vara en fullfjädrad skogsmulle, men på min fråga fick jag ett Ja.
Kommunikation är inte alltid helt enkelt och svampen är uppäten.
Kram
Ytterligare ett av dessa glest förekommande "inlägg" från lilla mig
Idag denna dag nådens år 2011 har Per och jag dragit lakan ikapp i tvättstugan. De kommer att ligga så fina och skrynkelfria i garderoben, på avsedd hylla och invänta nästa renbäddning.
Min ömme moder strök lakanen innan hon stoppa in dem i skåpet och jag, jag gört inte..men ordning och reda i linneskåpet är nästintill ett måste. "Ett måste", till vilken nytta?? Undrar vad som händer om jag lägger dem på tvärsan, om inte frottehanddukarna ligger sorterade efter färg..etc??
Tror jag ska testa!! Lovar att meddela om det händer något konstigt... Kanske spisen exploderar, katten får navelbråck, jag får sparken som timvikarie.. Ja, vem vet vad för krafter som kan dölja sig i ett välordnat linneskåp??
Jag tror att all den energi vi lägger på oväsentligheter skulle räcka till ett helt kärnkraftverk om det gick att omförvandla: Kanska man ska fråga sig själv ibland varför man gör saker och ting och till vilken nytta..? "Jag har alltid gjort så..." Cementerar gamla vanor utan eftertanke. Men det finns en trygghet i det invanda även om vanorna i sig är...dumma!!
Har du några vanor du skulle vilja ändra på??
Ett inlägg
Vi kom körandes upp för krönet, svängde åt höger och sommarens vackraste vy uppenbarade sig i alla tänkbara nyanser av blått: Siljan, himmel och berg. Ur högtalarna dunkade blues; She left meee, she don´t love meee anymoreee och livet kändes lagomt sommarhärligt och Rättvik väntade på oss.
Vi hade med oss picnickkorgen, bord och stolar och tog plats vid en..rondell - romantiskt värre.
Bredvid oss stod den här parkerad:
Och Pers salivutsöndring ökade avsevärt.
Men jag tycker då att Edseln är finast;
Eller hur?!!
Classic Car Week i Rättvik är och har blivit en del av sommaren för mig. Vet ingenting om bilar, årsmodeller etc.....
Hela staden sjuder av 50-tals Nostalgi.
Festligt fenomen egentligen, skulle vilja se den stad som sjuder av 30, 40 eller tex 70 tals nostalgi. Det hände mycket då, på det glada 50-talet. Framtidstron blomstrade efter år av krig och det är vällan den känslan vi vill åt om och om igen..
Det ovan utspelade sig måndagen d. 1 augusti.
Tisdagens handhavande omgavs av en betydligt lugnare miljö, som resulterade i ett och annat kliande myggbett. I en prunkrande trädgård intill Dalälven satt vi; Jag, Ella och Agneta och återupplivade stämbanden efter sommarens dvala med sång och skratt. Sååå underbart och välgörande för kropp och själ.
Nu kan man ju lätt luras att tro att det här ska bli en form av dagboksbetraktelser med onsdagens göromål som nästa ämne, men.. Näe, ni vet hur det är; man jobber och sliter och arbetsdagarnas mödor balanserar på tystnadspliktens sköra tråd, så det behåller jag för mig själv.
Ha en förträffligt skön helg. Själv ska jag överaska mig själv med att jobba!!!
