hej
Gulp*- jag är en 48-årig kvinna som har banklåån. Ska jag släppa det jag har på så "lösa boliner"??
Jaa, självklart!! ..att våga eller inte våga, hur var det nu? Är iallafall att tappa fotfästet litegrann..
Mitt innehållsrika ordföråd rymmer även ordet: Gulp! Det är så det känns; gulp!
Det ordet innehåller allt ifrån de smärtsamma muskelsammandragningarna i axlarna som kom då jag la på luren efter att ha pratat med Borlänge kommun..
Känslan av total utmattning och brist på engagemang på jobbet nu ikväll..
Jag frågade aldrig om lönen!! Får jag lön? eller ska jag jobba ideélt?! Näe, självklart inte, men hon sa, hon som jag pratade med första gången att hon inte visste hur hon skulle lönesätta mig.. De ligger tydligen lägre än Bollnäs kommun..
Nåväl, det känns som en parantes..
Vet ni vad det bästaste är med att bo i Arbrå är, om någon har undrat.. Jo, det är att alla hejjar!! Systersonen Ludvig sa en gång: Va mååångaa du känner!! Hihi, lite gulligt. Men det gör en gammal "inbiten" stockholmare gla´ i själen..
Och naturligtvis närheten till naturen, denna så underbart vackra natur..de blåa bergen! Lugnet..Men det ska bli skönt att flytta till en större stad och få vara lite mera anonym igen- På mindre ställen så vet ju folk oftats mer om en själv än vad man själv vet.. Inte för att det gör så mycket. Det kan ju vara praktiskt också, man kan ju fråga om man undrar över något..
Nu ska jag ringa och säga go´natt till min sambo:-)
Ha det så gott och varför inte överraska dig själv med att skriva en kommetar..Var-dag!!
Idag arbetar jag 12.30-20 och det gör jag ju inte varje dag. Idag ska jag, bättre sent än aldrig; skriva mina räkningar OCH det gör jag ju inte heller var dag!! Tack och lov- det är lagom torftigt i plånboken ändå..
Längtar ut ur mitt vaccumtillstånd av ovisshet och längtan.. Har inte som det känns i nuläget, kraft att spräcka bubblan själv..
Jag vill, jag vill... Åka till Per, vara ledig, sjunga på bröloppet, åka Edsel.. Hålla andan och blunda..Wips, så är det fredag eftermiddag..
Jag blundar och önskar; Näe, jag sitter kvar vid mitt antika, vackra skrivbord...med allt för många kaffeglasringar.
Jag har försummat mig själv på sistone, slarvat med frukost.. inte bra.. Man blir låg av för lite näringsintag!
Idag, nu, strax ska jag koka min gröt, laga mat till matlådan och, som sagt, skriva mina räkningar!!
Och idag vill jag ha besked om jobb i Borlänge! Ringde igår, men rätt person var inte på plats.. så ett nytt försök idag..
26/7-10
Även ett kalhygge kan vara vackert! Precis som ett 48-årigt liv..48 börjar ju tendera till att låta lite gammalt: Oj,oj..snart 50.. Men samtidigt så är jag ju bara en dag äldre än igår. Så vad är skillnaden?
Äsch då, jag känner mig som 20, inte en dag äldre..kanske mer att det tenderar att dra åt andra hållet!!
Det finns inga färdiga mallar för hur man ska vara vid en bestämd ålder.. Vissa normer kanske: Jag har ju definitivt slutat att bygga sandslott..
Försöker iallafall att inte luta mitt liv mot dylika byggnationer som rasar med en smärtsam hastighet om sanningen kommer ikapp.
Jag vet att det gör ont.. Har byggt mycket i mitt liv på förnekelsens grunder och känner härmed att jag börjar bli både filosofisk och kanske allt för utlämnande..
Så vad är mer praktiskt, då det är jag som bestämmer innehållet; än att byta samtalsämne!!
Olga & Ruben är på väg till Storuman. Det är TOMT och jag spelar CREEDENCE på hög volym i ett tappert försök att njuta av ensamheten.. Hunn fick tuppjuck vid för hög ljudvolym.
Har haft en skön födelsedag: Ner till Ica. Sen gick jag loss på hallonen på baksidan och det blev glass, hallon och äppelmuffins till frukost för Olga och mig och vi råkade väl tappa några smulor muffins på golvet till Rubens stora lycka..
Sen promenad. Kommer att sakna våra promenader..
Det bästa med att bli buren i livet är att man kan se saker ur andra perspektiv. Har aldrig sett maken på personligare hund och Olga hon är också alldeles underbar som hon är..Min bästa present var att ni var hemma..
Alla fantastiska gratulationer på Fejjan är inte heller att förakta..
Min Per jobbade och slet idag. Men i helgen är vi lediga tillsammans och jag ska ut och och cykla på min födelsedagspresent...♥
TACK FÖR DENNA DAG...bara en bild
Ruben & jag
Ännu ett inlägg
Promenad igår under hotande regnmoln i skydd av skogen. Idag; regn, regn, regn.. Det är små pölar i de regnsjuka stolsdynorna ute och grannkatten blöt och övergiven strök sig mot mitt ben när jag satt uppkrypen mot väggen med min första cigg.
Skönt med lite regn, luften blir klar och ren.
Så var det då en däringa Ruben! Han tog verkligen sats med baktassarna för att komma upp fort nog i mattes famn efter ett skrämmande möte med en annan hund. Ja, så var det snart dags att åka till jobbet igen och ett kvällspass- det börjar kännas på i kropp och själ att jag inte har haft semester. Men imorgon är jag iallafall ledig då ska jag bara göra vad som faller mig in eller ut!! Man vet ju inte vad man kan få för utfall eller infall- dagen är min och jag ska göra det bästa utav den.
Nåväl, ska väl göra det bästa av en här dagen också, efter bästa förmåga!!
Kram på er som läser dettaJust det
Den verkliga upptäcksresan består inte i att söka efter nya vyer, utan att se med nya ögon.
Marcel ProustHm, vad är det för datum idag då??
Vill skriva om hur vemodigt det känns nu! Olga och Ruben åker hem till Storuman på söndag- det kommer att bli sååå tomt och hösten har satt på sig storstövlarna och kommer allt närmare- mornarna är kalla, kvällarna mörka och jag, jag blir ensam kvar i detta vaccum-tillstånd av ovisshet. Snyft*
Ja det känns som att allt håller andan just nu; de har inte ringt ännu från Borlänge kommun. 1v. kvar till bröloppet OCH min gitarr är kvar i Borlänge.
Hur ska jag uthärda??
Nåväl, jag får väl "släppa taget" och våga tro att allt går som det är meningen att det ska gå- alltså bra!! Kan ju inte göra så mycket just nu åt det som är.
Det känns bra att O faktiskt längtar hem till Storuman, längtar hem till skola, vardag och vänner- det som är hennes liv.
Vi var ute på en långpromenad igår kväll. Gick mot de mörka regnstinna molnen, pratade om mycket- vänner, svek, att växa ifrån varandra, mogna i livet- allt det medans det kalla regnet trängde in i benmärgen. Men det var härligt.
Vek av in i skogen på snirkliga igenväxta stigar. En groda fick syn på oss och hoppade snabbt ner i ett dike och skogen doftade. Jag gick med blicken fäst på backen; kanske, kanske att en och annan kantarell kom i vår väg. Men icke.. svampar har en besynnerlig förmåga att försvinna när jag kommer.
När vi kom hem spelade vi ett parti Chicago- tackade för oss, satte oss vid varsin dator och för mig blev det en tidig kväll.
Om ni undrar hur det går med husförsäljningen så kan jag bara säga att det händer ingenting på den fronten..
Här sitter jag fö i kyrkan och har det bra!!
KRAM
22/7
♥Katten är trött, jag är trött och solen tar sig en välbehövlig sovmorgon bakom regntyngda moln. Jag dricker mitt morgonkaffe, har varit en vända ner till tvättstugan.
♥"Ska du tvätta min tvätt?" Sa en rörd och tacksam Per igår! Ja vi lär väl hjälpas åt. Är skönt att lägga könsbundet prestigetänk åt sidan och faktiskt hjälpa varandra- vi behöver inte vara något annat än vad vi är för varandra.
♥Vi är som två ivriga barn i dagsläget: Jaa, vi ska bli sambos..smakar på ordet; sambo, sambosar- kan man säga så? Vi är sambosar!
♥Vi är så lika i tänk, men ändå såå olika: inredningskapitlet kommer att bli en spännande historia. Jag tycker om färger. Per är mer sparsmakad på den punkten.
I nuläget får jag vila ögonen på den smaragdgröna YES-flaskan och den lila diskborsten och nöja mig med det!
♥Men det är ju bagateller i livet som helhet och vi båda får väl lära oss innebörden av ordet kompromiss till fullo.
♥Var som bekant på anställningsintervjuv igår! Nu ligger min framtid i händerna på de som jag har uppgett som referenser- annars kändes det hur bra som helst! Men det är klart att tvivlet mal innan man har fått bekräftelse. Tänk OM jag INTE får jobbet.. Har sökt till vikariepoolen i kommunen.
♥Så magiskt det var att sitta i kyrkan igår och sjunga- Vilken känsla! Var lite lätt pirrig på väg dit, men jag sa till mig själv att - Äsch, va fasen- det här är ju vad jag alltid har velat göra och det "pirriga" vändes till ren pur lycka över att fått äran att få sjunga på ett brölopp.
♥Jag är ju sån, vill synas och höras..hehe! Nu får jag göra det utan att få skam och skuldkänslor- underbart! Men jag lär väl skämmas om jag svimmar när kyrkan är full av bröloppsgäster nästa lördag- men det, som annat här i livet får jag väl isådana fall lägga till kapitlet; det får man bjuda på!!
♥Åker hem till Arbrå med två-bussen, hem till Olga och Ruben. Ska klippa topparna på Olga och vi ska förhoppningsvis ha en riktig myskväll- de åker på söndag! Åh, vad tomt det kommar att bli-kommer att sakna Olga, hennes truliga uppsyn, sprallighet och kloka reflektioner över livet♥
Nog författat för denna gång♥
En dag i mitt välordnade liv..
Borde inte sitta här!! - Och vem har sagt det? Hm, jag sa åt mig själv! Men jag är just i nuläget inte vidare, värst bra på att lyssna på mig själv..
Behöver väl focusera på något annat än HUR jag ska förflytta mig själv och min gitarr från punkt A till B och sedan vidare till punkt B som innebär en anställningsintervjuv.
Första destination är Tuna kyrkan där jag ska öva på plats; pirrigt och kul! Ser fram emot att se vad ackustiken i kyrkan gör med min röst. Det brukar ju vanligtvis låta bra, hm, undrar om Kent har ställt fram mikrofon?
Har aldrig sjungit i mick förut, eller ja, det är en sanning med modifikation- det ha jag! men inte under så här arrangerade former- de har varit under helt andra former, i ett annat liv!!
Att jag oroar mig över själva förflyttningen är dels att jag inte har fodral till gitarren och jag är inte så bevandrad i hur lokaltrafiken fungerar här i Borlänge- Men om jag börjar gå NU så kommer jag nog fram OM jag går åt rätt håll; det skulle bli en nätt liten promenad på tre timmar!
Nåväl, det ordnar sig. Nu ska jag slänga ihop en CV, duscha och gå ut och sätta mig på busshållsplatsen och se vart Borlänge kollektivtrafik för mig
KRAM
18/7-10
Har börjar förstå att jag är en ganska skrämmande uppenbarelse för hunden!! Iallafall om jag är inom en radie a´2m från ytterdörren innan klockan är 11.00..Han unviker faktiskt mig strategiskt på morgonen för att slippa gå ut..
I ärlighetens namn så skall erkännas att det hade behövts en skateboard att sätta honom på de gånger vi har tagit morgonpromenader, iallafall de första 500m..
I fredags kom Per och hämtade mig från jobbet i Edseln.. Jag blev så till mig när jag såg bilen och Pers glittrande leénde att jag glömte en hop med ihopvikta kartoner innanför entredörrn på jobbet då jag dansade ut till ledig helg och min kärestas famn..
Senare kom även Christian, min goaste systerson.. Roligt och för första gången, tror jag- så vann jag i Chicago
Vi åt tårta och firade hans kommande födelsedag och så även min och Olgas namnsdagar: Johanna o Kristina ♥
En bra helg börjar gå mot sitt slut. Per och jag har pratat och diskutterat flytt och hur vi ska gå till väga och plötsligt fick alla tankar som slagit rot ryckas upp med rötterna.. Bra det! Alla småsaker som egentligen är ganska triviala blir i tanken stora eller rent av gigantiska, enorma och självklara sanningar
Ta bara det här med min 20-åriga Benjamin-fikus! Som faktiskt tidigare har varit lite av en följetång, för den höll på att gå hädan i våras..
Jag har tagit för givet att P inte brydde sig i hur det skulle gå för min stackars blomma, var ska den stå osv i den lilla tvåan
Som den sanna martyr jag är så skulle jag sitta och titta på min döende fikus i ett mörkt hörn
Varje gång martyren knackar på är det dags att fråga sig själv hur man tolkar in saker och ting i livet!! Jag glömmer bort det ibland.. Det behöver inte vara som jag tror därför att jag kanske en dag vaknar upp och känner mig missmodig och låg.
Det är dessa dagar om man inte är på vakt som den paranoide kan vakna och alla negativa tankar blir till sanningar.
Imorse efter kaffet såg Per lite fundrande ut och frågade: Var ska vi ställa FIKUSEN?
Nu ska här ätas tårtrester och drickas kaffe
Ha en bra dag och va snäll med dina nära och käraMåste bara tillägga för er som undrar.. Min Benjaminfikus mår bra idag!! Böt jord, gav den en rejäl rotblöta, lät den torka ut och efter det så får den vatten 1gång i veckan vare sig det behövs eller inte.
Puh är en klok liten björn
Poesi och visor är inte saker man hittar, utan det är saker som hittar en, och det enda man kan göra är att gå där de kan få tag på en.
A.A. Milne
Ha en bra dagTidig morgonpromenad
Det blev en lång och härlig runda förbi "Gamla Netmans", ner över jordbruksgymnasiets marker och hagar med ungtjurar.
De var "biffiga" trots sin relativa litenhet, så jag förutsatte att de var just tjurar- att använda just ordet "biffig" i sammanhanget kan ju kanske tyckas lite cyniskt; ungefär som att man tittade på de "små" liven med ett styckningchema på näthinnan.
Promenaden gick vidare ner över åkrar, förbi gamla fallfärdiga lador..svalorna flög högt och värmen började göra sig påmind.
Vek av in i skogen, vilket gjorde Ruben lite missnöjd, men inte mig! Det glittrade som av pärlor i blåbärsrisen när solen letade sig in mellan trädstammarna- det såg inte Ruben; han gick och bet i luften efter myggor, satte sig på baken tittade på mig med stora ögon som sa: Bär mig!!
Det är sant! Den hunden tycker om att bli buren.. Jag fortsatte att gå, han sprang och satte sig framför mina fötter tittade på mig med "bär mig blicken..." Nepp, gick vidare, samma procedur igen..och igen..
Vem tror ni gav sig?
Jag slängde upp hunn på axeln, han satt där i godan ro och blickade ut över skogen och jag bad en stilla bön att det inte skulle komma någon.
Upptäckte efter ett tag att regnet hade lockat fram grodor i..ja, jag räknade dem inte! Men hela grusvägen som vi hade kommit in på liksom ploppade av små svarta minigrodor- Hm, missunnade jag möjligen Ruben att få smaka på grodlår genom att bära honom?
Ja där gick jag zickzack för att inte trampa på grodorna med en hund på axeln!
Mmm..Det var skönt att komma hem igen och det tror jag Ruben tyckte också
KramBara några rader
Det är mycket nu. Ändock inte! För det råder total stiljtje.. Flytta? Jag!!? Känns lika abstarkt i detta stillastående vara som att jag skulle ta en tripp till månen.Är det någon som vill köpa detta fallfärdiga slott med den solvarma trappan som jag just har setat på och tagit en cigarett?
Kommer jag att få jobb som timvikarie? Nääe, jag har inte sökt ännu. Freud skulle nog ha en klockren analys om rädsla för att bryta upp utifrån det faktumet.
Men imorgon ska jag faktiskt ringa vikariepoolen i Borlänge. Ska även ringa Tuna kyrka och be att få komma dit och öva på sången lite på plats inför det stundande bröloppet.
Det som har spökat tom i mina drömmar börjar nu bli verklighet. D.31:a ska jag sjunga Jag ger dig min morgon inför över 100 människor.
Sista drömmen var lite absurd: Brudparet var försenat och skulle komma med tåg! Jag satt längst bak i en överfylld kyrka i ett slags ångestvaccum, vaknade till liv, sprang fram, knuffade omkull en violinist och hade glömt noterna..
Men det börjar lägga sig nu, det ska tom bli lite kul! Och svimmar jag eller något sådant, så finns det många i församlingen som tar emot mig.
Det var några rader från mig
Kram8/7-10
Böt skosnören till mina gamla utslitna, men ack så fotvänliga skor med x-tra iläggssulor och hålfotsinlägg.. Med nya fina skosnören så blev de som nya igen! och jag och min rygg överlevde en 2h promenad med Ruben & Olga.
Ruben var ivrig att komma iväg och stod med tassarna i kors i hallen.. Men först skulle pionerna fotograferas!! Naturligtvis.. Nu är de i sitt essä i blommningen
Så otroligt vackra.
Sen var det dags att markera varje lyktstolpe, varje elskåp.. Det kom en gammal dam med rullator; både Olga och jag blev rädda att han skulle lyfta benet mot rullatorn!! Men han skötte sig exemplariskt.
Promenaden fortsatte, förbi andra hundar, hästar..
och får!
Vet inte vem som var mest nyfiken!
Visst är de söta!!
En underbar promenad på en ledig dag. Jag är så glad att jag har Olga och Ruben här..
Tack för mig
En sommarbild
När sommaren är som bästZzzzz
Tänk att det då ska vara helt omöjligt att komma hem från en arbetsdag och känns sig någorlunda pigg och orka göra något..
Släpade mig ner till Bollnäs efter jobbet, hade några ärenden att uträtta som det heter.. Köpte mig en mjukglass med mycket karamellströssel; Säger alltid att jag ska ha mycket av den varan- men jag vet ju att ytan av glassen är kostant i det skede jag köper den.. Kan ju inte komma tillbaka och be dem doppa glassen i strösselburken igen efter att jag slickat i mig strösslet.
Lite äckligt faktiskt i mitt tycke och jag skulle inte vilja vara glasskund efter mig om så var fallet!! Någon gång i mitt liv ska jag ha en strösselburk i handväskan.. Smyga undan lite diskret och hälla på mer- det är ju så underbart, barnsligt gott.Solen strålade över mig där jag gick bland tillsynes andra pigga eftermiddagsflanörer! Jag hade gjort det jag skulle och satte mig på station med en tidning..Kämpade krampaktigt mot den första jäspen..
Kom hem till dukat bord; Olga hade kokat ris, stekt kycklingkebab! och gjort sallad..mmm, gott. Vi tog en promenad med hunn, jag låtsades att jag var pigg.. försökte lura mig själv..Det är sååå förbannat trist att bli som en zombie efter jobbet..
Men så kom tillfället som jag inte kunde bemästra: Olga satte sig vid sin dator nere i källarn och fötterna bar mig mot sängen och "bara 5min:ers vilan"..
Det där med tidsperspektivet i sammanhanget är ju bara för att ursäkta att man känner sig så jäkla tråkig- låter bättre än att säga; jag går och lägger mig och faller in i djupsömn under ett par timmar.
Mmmm..Så vaknade jag av ett ryck! "Ska du sova för natten nuuu?"- Nej, nej..inte jag heller..O nej, eller kanske..tjae, varför inte- kanske man är pigg imorgon!
Nåväl, jag fick mig iallafall en ganska trevlig och relativt vaken stund tillsammans med Olga och Ruben nu på eftermiddagen, så visst ska jag gå och lägga mig..
God natt
LarsLars-tjärn i Flästa
Det var evigheternas, evigheter sen jag frivilligt klev i och badade. När jag väl kom i efter mycket om och men ville jag inte stiga upp för att det var så ljuvligt.Det är inte så mycket mer att orda om den saken; glada och nöjda med blött hår åkte Jag, Per, Olga & Emma till Max och åt en nyttig kalorisnål tillika fiberrik middag och översköljdes av ett häftigt åskregn på uteserveringen.. Vi sprang in med genomdränkta pommesfrites. Men Matte med hund plus Emma fick vackert sitta kvar ute..
Och nu är denna dag lika slut som jag
Promenad nummer två
Hej. Det är jag som är Ruben om någon skulle ha missat det.
Här pustar jag ut i skuggan efter en horibel skogspromenad på en stig full av elaka bitande stackmyror- fick panik och tänkte nästan bita den däringa "mormorn" som tagit med mig ut i skogen.
Men det blev bättre efter ett tag när vi kom ner till Ljusnans strand. Där satt vi ett tag och vilade.
Hon som brukar titulera sig "badkruka" så här års fick lust att bada..men hon satt fast i fem meter koppel och på andra sidan det satt jag! och bada är inte min grej..
Sen kom vi till en äng full av röda fibblor och tanten blev alldeles till sig (de är ganska ovanliga). Jag delade lojalt hennes glädje och sprang runt´na så hon nästan ramlade omkull.. hehe
Eftersom jag också är ganska ovanlig och unik på mitt sätt gick jag med på att låta mig fotograferas i gröngräset.
När vi kom hem så lade jag mig i skuggan av svartvinbärsbusken och mormor fotograferade Pionen som äntligen slagit ut!!
Morgonpromenad
Morgonpromenaden avklarad.
Kom ut på Hälsingegatan glada i hågen; på vänster sida närmade sig en granne med en groteskt stor hund och på andra sidan satt det en katt som inte såg ut att vilja flytta på sig.
"Är det en hanhund?" frågade jag: "Ja" svarade grannen och såg glad ut och insåg inte allvaret i situationen.
"Den här tror att han är en Dobberman.." sade jag. Grannen såg fortfarande lika glad ut och kom närmare..men vek lite åt sidan när de passerade- tack!
Så var det katten då; kungen av Hälsingegatan.. Snabb i tanken som jag är beslöt jag att lämna både hund och katt ryggen. Ruben var lite missnöjd över mitt beslut men fann sig efter en stund.
Det blev Arbrå runt i resterna av gårdagen festligheter: Livemusik på Corners uteservering och Hyelekväll som lockar var man/kvinna ur stugorna med festligheter och underhållning.. Resterna bestod i en urbrunnen bil på sidan av Storgatan och glas, glas, glas överallt..Men Ruben klarade tassarna; tack och lov och nu ligger han och snusar i fotöljen.
Jag hade fönstret öppet igår kväll när jag skulle sova och somnade till irlänsk musik ackompenjerat av fiskmåsarnas skrik. Härligt!! Eller ja, det var väl första gången i mitt liv jag ondgjort mig över lite "fågelsång" om jag ska vara ärlig- men jag släppte tanken på att jag skulle sova och lyssnade istället OCh somnade..
Nu är tvättmaskin inne på sista centrifugeringen så...
KRAM
