Borlänge - Storuman ToR
Japp, så var vi hemma igen då! Flytten gick smidigt och bra, frånsett en lånad Volvo som drack soppa som en besatt.
Trodde aldrig att jag skulle bli gla´i själ och hjärta att återse våran gamla rostiga Skoda.
Första stopp blev Tönnebro:
Där vi hälsades välkomna av en väsande Kanadagås med små ulliga ungar.
Trots den ökande hotbilden i det faktum att vi satt i ett smärre Kanadagässreservat med ungar så åt vi våran medhavda matsäck och drack vårat kaffe och puttrade sedan lungt vidare utan några fadäser.
Japp, Volvon tog oss allt längre och längre norrut och det blev bara ljusare och ljusare. Ganska fascinerande, vi hade rullat rakt in i midnattssolens rike och ca 22.00 tog jag den här bilden utan blixt:
Ja, det är vackert i vårat avlånga land. Här glittrade solen mellan knotiga björkar i tjärnar och vattendrag och det kändes lite vemodigt att Olga skulle flytta härifrån.
Vi var framme ca.23.30 och somnade ganska omgående och vaknade upp på fredagen till en skolavslutningsdag med snöblandat regn. Men vad gjorde det, det bjöds på undehållning av bygdens blåsorkester. Det var en ganska mäktig påminnelse om att livet är fullt av överaskningar.
Restrerande av dagen var det fullt ös och på lördagsförmiddagen så styrde vi kosan hemmåt.
Babben var glad att se oss tills hon såg hunden som vi hade i släptåg, det blev lite spott och fräs och en panikartad ilning a´la "hur f*n ska det här gå??
Men, men.. Sakta men säkert kanske, förhoppningsvis att hon vänjer sig, ty vi ska ju vara hundvakt i 4 veckor i sommar.
På söndagen så åkte vi till Krylbo och Olgas lägenhet som visade sig vara alldeles förskräckligt, äckligt ostädad. Väntar i detta nu på besked om, nej inte om, men när de ska dit och städa ur den. Om inte, så reducerad hyra och gummihandskarna på..
Japp, det var allt för denna gång. Var rädda om varandra
Maryland, blomflugor och kulminerande egenheter
Lapplandspilen råmar som ett vilddjur genom natten och vi laddar inför att sätta oss i en lånad Volvo och dra iväg genom skogar, gamla riksvägar och ändlöst trista, tråkiga motorvägar.
Det är så gott att vara nära och på väg. Älskar när vi puttrar iväg med vår kaffetermos i bagaget, de obligatoriska Maryland-kakorna och andra nyttigheter. Tillsammans nära och ändlös natur som svichar förbi utanför fönstret..
Det är torsdag i dag, hela da´n som man brukar säga! och jag har vattnat mina blommor, hälften av dem står i duschen faktiskt och jag har diskat blomfaten. Jopp, en liten egenhet jag har lagt till mig med. Men det är faktiskt för att hålla dessa enerverande blomflugor borta.
Upptäckte för ett par år sedan, innan läsglasögonen blev ett måste att det kryllade av små blomflugelarver på faten. Små, små äckliga kryp. Så, genom att aldrig låta blommorna stå med vatten på faten och diska dem iband så håller de sig borta.
Japp, så nu vet ni vad jag gör på torsdagar och det slog mig med våldsam kraft att vi/jag/man lägger till sig små egenheter ju äldre man blir- inget nytt, eller hur! Men jag förstår de pensionärer som ser det till sin sista livsuppgift att se till att Hemtjänstpersonalen gör som de själva alltid har gjort!!
Egenheterna kulminerar när man tappat kontrollen, de har förlorat sin förmåga, ork genom ålder och sjukdom och de lägger den frustrationen på personalen som helt enkelt inte förstår och jag kommer absolut bli en plåga för eventuell hemtjänst - stackars dem, de kommer få diska mina blomfat varje jämn vecka på torsdagar.
Nepp, nu ska jag ta å..eh, göra något annat..
Kramkram
...några rader
Visste ni att det tillverkas 5 miljoner plasttändare per dag?? Näe, inte jag heller. Såg en ganska grotesk bild på en halvrutten Albatross som hade en tändare i magen + annat plastskräp.
Det vi konsumerar och sedan kastar försvinner inte.
Nåväl, innan miljöångesten tar ett allt för krampaktigt grepp om mig inför nattens välbehövliga skönhetssömn så ska jag raskt ta och byta samtalsämne:
Imorgon ska vi färdas 86,3 mil i nordlig riktning mot de lappländska vidderna och hämta hem Olga med hund plus pinaler av diverse olika slag.
Innan hon landar i sitt nya hem i Krylbo så blir det en natt här och det blir första gången Ruben och Babben träffas - det ska bli riktigt spännande och jag hoppas att även den natten kommer att bjuda på god sömn och blir det inte så, så är det nog inte miljöångest som kommer att hålla en vaken.
Ska bli så gott att ha lilla O här i faggorna. Alltså Krylbo är egentligen inte i faggorna till Borlänge, men om man jämför med Storuman så är det, det.. Det är som med det mesta här i livet, det är relativt och upp till betraktarens ögon.
Japp, så är det. Kram
kunde inte ha sagt det bättre själv...
Bilden har ingenting med kommande text att göra, ty jag vet inte riktigt vad att skriva!!Jo, mitt huvud har varit fullt av potensiella "blogginlägg; tankar, texter och formuleringar som florerat fritt utan att ha kommit på pränt..
Är ju så trött ständigt och jämt, det blir oftats ryggläge när jag inte jobbar. Livet rullar ju faktiskt på, på samma sätt nu som innan vi gifte oss. Per presenterade mig i ett sammanhang som sin fru, det kändes lite ovant.. Fru Österlin, det är jag det.
Men ändock samma jag, lite vimsig, glömsk, snurrig, klok som en bok ibland och rätt ok som jag är. Fast jag är lite trött på den där orkeslösa Annelie som inte får skjärten ur vagnen att göra det hon vill..
Måste intala mig själv att det är ok att vara trött, jag går på ett heltidschema just nu -så det är en balansgång mellan kuddens dragningskraft och det jag vill.
Ooops, svalde precis en hel mening i en jäsp.
Ibland tänker jag att jag ska sluta blogga och börja prata istället!! Ööh, det lät lite konstigt, men jag har ju lättare att uttrycka mig i skrift än verbalt.
Ventilerade detta för en person och fann då att det var nog bara bekräftelse jag ville ha!! Haha och insperationen började bubbla igen.. Jag kan ju inte kväva den enda kreativa ådra som är vid liv idag.. Näe, det vore ju dumt.
Så oförtrutet tänker jag blogga vidare. Japp, men jag ska bara gå och vila lite först.
Puss
18/5 onsdag
Hej Camilla och alla ni andra. Hoppas att dagen har varit bra så här långt.Min har jag mjukstartat i tvättstugan, med en doft av Grumme tvättsåpa och kyliga morgonvindar.
Igår hade jag date med en ny sjukgymnast, en kvinnlig sådan. Ja det är värt att poängtera i sammanhanget tycker jag. Otaliga är de som har stått och kliat sig i skägget och undrat om benen är olika långa eller om det beror på den felroterande höften.
Denna driftiga kvinna tog helt sonika fram måttbandet!! och de är olika långa! Ett måttband kan aldrig ha fel. Så nu kanske det blir en förhöjning av ena skon. Ska bara hitta en lämplig sko värd sitt namn och som är värd att kosta på en extra sula..
Igår var en bra dag som började..tjae, skulle ha tagit det lungt. Har ju känt mig lite krasslig ett tag.
Men, nu blev det inte så. Köksgolvet fullkomligen skrek efter en omgång med skurtrasan; skura mig, gör nåt, stånga mig.. ungefär i den stilen.
Näedå, jag är inte på väg in i något psykotiskt tillstånd..
Sagt och gjort. Sen åkte jag ner till stan, träffade Kersti och vi tog en fika på Trädgårdscafeét nere i Hantverksbyn - där kan man fika med bibehållet gott miljösamvete. De strävar efter att hålla en ekologisk, medveten och hälsosam profil. Bra det, tycker jag och det smakar dubbelt så gott.
Efter det så gav jag för först gången i mitt liv en spruta på en hund!! Ja, bara en vanlig subkutant injektion i nacksinnet. Hunden ifråga är allergisk och behöver en spruta i månaden.. Blev lite nervös när jag såg den ganska grova och långa nålen, men det gick bra...
Sen blev det en vända till kupolen innan jag styrde min kosa till sjukgymnasten. Men innan jag snubblade in där så hade jag i plötsligt i min ägo, en ny liten svart klänning!!
Japp, det var axplock från en ledig tisdag och idag är det således onsdag och jag ska snart iväg och jobba.
Ha en fortsatt treflig dag. Puss & kramTåållaammoood...
Hejsan, hejsan Skattekontoret och, var det Sonja du hette?? Jo, det är så här, jag har nyligt gift mig och jag undrar hur lång tid det tar innan namnbytet är registrerat?
Med en sur och monotom stämma svarade kvinnan på klockren skånska; Jaaae, det tarrr lite tiiid!! Fick en känsla av att deras växel hade varit nerringd av nygifta individer: Suck, en till!!!
F´låt för f*n, näe då..bet ihop, var fortsatt trevlig, släpper dig inte kvinna förns jag vet svaret på min fråga: Det tarrr lite tiid!! Ok, tålamod ÄR en dygd.
Tjae, mitt förnamn är ju detsamma och jag är också densamme.
Blir lite knepigt i kontoret när man allt som oftats tycker att allt ska ske på en gång och gärna innan det. Men de tillfällen som ges att finslipa tålamodet är bara att tacksamt ta emot. För när egentligen ger ett utlopp av brist på tålamod bärande frukt? - oftats faller det till backen som en ogenomtänkt oätlig fallfrukt.
Idag ska jag träna på mitt tålamod..
Ha en underbart tålamodsprövande dag mina vänner. Ta ett djupt andetag och försök se vad som händer omkring dig och var ödmjuk inför det.. Det ska jag försöka vara. Sådana dagar är faktiskt guld. När man stannar upp, betraktar och bara följer med i det som sker..
Puss
Hej igen
Motvilligt, mycket motvilligt tittade vi på Melodifestivalen igår.. Är det något som gör mig förbannad så är det omröstningen.
Ett spjuveraktigt leénde, tystnad... And 12p goes to närmaste grannland! Surprise..
Moldaviens strutförsedda artister fick rätt bra med poäng, lika så de, vars sångerska tycktes hämtat insperation till klänning från Ikeas påslakanset Billy snurr. Jo, jag hade ett sånt set en gång. Och jag började leta i tankarna efter vart det har tagit vägen.
Det var några låtar som var hyfsat bra, gillade Italiens bidrag; den lät rökig källarlokal. Lite soft, jazzigt..
Så våran Saade, han kunde väl iallafall fåt stanna kvar på 2:a plats tycker jag, näedå! Nästsista röstningen: plopp, ner till 3:e - men det var bra ändå!
Så varför titta överhuvud taget?? Tjae, varför inte..Måste väl erkänna att det har ett litet underhållningsvärde ändå..
Ja ute är det regn och häggen doftar, snart ska jag gränsla en hemtjänstcykel och göra en god arbetsinsats i Borlänge kommuns tjänst..
Ha en fin dag hörrni och var rädda om varandra
...ett blogginlägg
Hej på dig.
Tänkte skriva ett, vad man brukar kalla; blogginlägg.
Är fortfarande, även fast vardagen kryper allt närmare, lite omtumlad. Har en film på näthinnan som borde vinna alla tänkbara prestigefyllda filmpriser, för den är så vacker och kärleksfull.
Vardagen kom egentligen ganska abrupt, snabbt: eller verkligheten om man så vill! En chef för hemtjänsten ringde på måndagen och frågade om jag ville ha ett sjukvikariat månaden ut. Tackade JA, men en skälvande känsla av att lämna friheten som det ändå är att jobba som timvikarie bakom mig..
Chemat visade sig sedan krocka med det mesta som stod inplanerat i almanackan, men det är bara att gilla läget och det viktigaste är redan ordnat med ledighet.
Ska bli skönt att slippa oroa mig för att inte få ihop timmar och vi ska senare under dagen titta på ett sommarschema..
Dessutom så gillar jag gruppen, brukar säga att de är så knäppa hela bunten, så det är inga svårigheter att smälta in..
Många frågar hur det känns! Först drabbades jag av en allvarsam tyngd, oj, oj..lilla jag är gift. Hur gör man då? Förväntningar.. Ska man leva upp till något konstigt abstrakt, stryka skjortor etc.etc.
Ja, ja, jag har kanske inte de bästa referensramar i livet, men nu ska vi skapa oss egna ramar och fortsätta att älska varandra, respektera varandra och allt det vi redan innan var ganska bra på.
Kram på er och ha en skön dag... Det bästa Bröllopet jag varit på
Ja, så åkte vi då till Prostgården vid Tuna Kyrka..
Det bjöds på mat, mer underhållning av Jan och Roger. Roger som inte hade sjungit offentligt på trettiofem (35) år.. Att han hade gjort det förut gick inte att ta miste på med hans fina röst, ja det var så fint..
Det finns stunder, som denna dag, då ordet Tack känns för litet, när känslorna, tacksamheten svämmar över..
Bror Åke höll ett underbart tal, med darrande underläpp..
Agneta och Ella styrde upp så att det blev allsång..
Köksgänget som styrdes av Annikas fasta hand är värd en eloge utan dess like..och de som städade när vi sent om sider puttrade iväg: Lyckliga, omtumlade, tacksamma och nygifta till vad jag trodde:hem.
Per sa att han ville svänga in till Scandik och säga Hej till Lasse & Lotta. Inne i Foajen satt min syster Anette med hennes Uffe och hennes tre barn; Christian, Ludde och Ida. Bror Åke satt också där med sin käresta Helena och hans dotter Antonia och Olga förståss - De såg inte lika överaskade ut som jag!!
Per gick fram till receptionen och frågade om det fanns ett rum bokat i Annelie Österlins namn!!
Underbara Per, han är en sann vän av överaskningar.. Vi satt och pratade ett tag, sen gick vi upp till Bröllopssviten och...
somade gott.
...en dag att minnas resten av våra liv
Tyckte jag var relativt samlad, liksom bara väldans, mycket glad, lycklig hela Bröllopsdagen, förutom då det var dags att gå upp för altargången.
Då var Per tvungen att bromsa mig från att springa fram till Pastor Ann-Gerd.
När musiken började, men Mats på orgel, så brast alla tänkbara känslor av rörelse inom mig. All värme från dem som satt i kyrkan..Snyft*
Hade jag lyft blicken då och tittat på allihopa så skulle jag ha börjat störtböla, det var så stort och så fint..
Ni förstår, det är "svårt" även nu..Underläppen darrar och jag blir våt i ögonen.
Vi är Man och Hustru nu. "Hej, min lilla hustru" säger min älskade make till mig...
Underbara, älskade Agneta och Ella hade kontaktat Ann-Gerd och bjöd på två överaskningar.
"Älska varandra, men gör inte kärleken till en boja..."
Finstämt och vackert ackompanjerat av Rolfs flöjt förkunnade de kärlekens vackraste visdomsord.
Och Jan, han spelade och sjöng Nils Ferlins: Kärleken kommer, kärleken går. Ingen kan tyda dess lagar. Men dig vill jag följa vinter och vår och alla min levnads dagar... Så sant och så vackert.
Sen bjöd han på "Fågel Fenix" och det redan ansträngda hjärtat slog frivolter av lycka..
Agneta & Ella sjöng sedan Ted Gärdestads: Det är för oss solen går upp. Såå vackert, så vackert..
Och Annika läste en dikt för oss.. Det var så mycket och så vackert och solen sken in i kyrkan.
Sen var det dags för kramkalas och lyckönskningar som vi kommer att leva länge på:
Min söta, goa, kloka syster Jenny från Ystad. Mamma till Lova och Viljar som gav lite extra krydda åt vigseln med deras blotta närvaro.. Kände mig så stolt över att vara moster.
Stolt över att även dessa sötnosar finns i mitt liv.
Stolt, glad och lycklig över att för ett ögonblick i livet visa mina syskon, syskonbarn hur förbaskat underbart rikt mitt liv är idag tillsammans med Per och alla andra som var med på Bröllopet.
Stolt, glad och lycklig över att se hur Olga vuxit som människa de senaste åren, tacksam över Olgas och Pers relation
Får jag presentera min familj..
...de vackraste orden
Ni föddes tillsammans och tillsammans skall ni
alltid vara.
Ni skall vara tillsammans när dödens vita vingar
skingrar era dagar.
Ja, ni skall vara tillsammans även i det tysta
minnet av Gud.
Men låt det finnas rymd i er samvaro
Och låt himlens vindar dansa med er.
Älska varandra, men gör inte kärleken till en boja;
Låt den hellre vara likt ett öppet hav mellan era
själars stränder.
Fyll varandras bägare, men drick inte ur samma bägare.
Ge varandra av ert bröd, men ät inte av samma stycke
bröd.
Sjung och dansa tillsammans och var glada, men
låt var och en av er vara ensam.
Likt strängarna på en luta är ensamma även
när de vibrerar av samma musik.
Ge era hjärtan, men inte i varandras förvar.
Ty endast Livets hand förmår rymma era hjärtan.
Och stå vid varandras sida, men inte för nära;
Ty tempelts pelare står åtskilda.
Och eken och cypressen växer inte i varandras
skugga.
Khalil Gibran
Det kommer inom snar framtid en "uppdatering". Nu väntar jag på att min älskade make ska komma hem från jobbet så att vi kan ut och puttra med Edseln och njuta av solen.
Kram och TACK alla ni som gjorde vårat Bröllop till en underbart, härlig och oföglömlig dag.
Första Bröllopsgästerna har kommit
Jippie, de första Bröllopsgästerna har kommit.
Får jag presentera min kära dotter: Olga och hennes lilla Ruben.
Jag blir lätt handlingsförlamad när jag har mycket att tänka på, tar disken lite pö om pö, men den fylls på i samma takt och så är det så gott att ha ovannämnda här..
Igår var vi till frissan, fast det var inte jag som satt under saxen utan Olga
Det är inte en överkörd pudel, det är Olgas lockar.
Från att ha sett ut som en vacker vildvittra, ett troll från storskogen klev hon ur frisörstolen som en elegant, vacker kvinna och vi gick och köpte ett par örhängen, ansiktsmask. Hejade på ToastKerstin och köpte hundmat till den väntande hunden.
Hem till Ruben OCH disken som inte hade minskat i omfång.. Idag torsdag ska vi åka till Avesta/krylbo och träffa Olgas blivande hyresvärd.
Almenackan visar på d. 5 maj och det är två dagar kvar.
Nepp, nu tror jag att jag ska försöka kidnappa hunden och ta en morgonpromenad, han är lite, morgontrött och det behövs nästan en skateboard för att få honom att röra sig frammåt innan klockan tio på förmiddagen..Men, men det är värt ett försök.
Puss på er allihopa
Rubrik
Idag såg det ut som att körsbärsträdets alla blommor yrde runt i luften med det skira gröna i bakgrunden.. Försökte iallafall lura mig själv att det var vackert med snön som föll..
Nu händer det så mycket att jag knappt vet vad att skriva..
Kära dagbok d.2/5
Per och jag träffade prästen som ska viga oss. Vi repade, gick tillsammans uppför altargången. Kändes fint, fnissigt och ganska så nervöst. Men då sade prästen som så:
"Ingenting kan bli fel
bara ovanligt!!"
En "ovanlig" form av vigsel är väl när alla skräckscenarier har blivit verklighet.
Kära dagbok d.3/5
Per åkte på kurs, vinkade av honom vid sju-snåret med en sedvanlig förmaning att köra försiktigt och ring när du är framme..
11.30 Fika med Kersti nere på Almas, jag tyckte jag hade anledning att fira så jag tog två!!! wienerbröd till kaffe..
14.30 ringde Ella. "Hej, jag sitter i bilen nu" Uj, uj..Packade ihop en skräckslagen katt som skulle hänga med.. Olga har hunden med sig och Babben ska bo hos Ella.
ca.17.30 kom Bengan och Agneta hem till Ella och vi började spåna inför vårt nästa framträdande. Det blev mycket spån, skratt och ännu mera skratt..och lite sång också faktiskt.
Nu sitter jag med en kanna kaffe, ska hålla mig vaken till Olga kommer 01.10. Behöver jag säga att jag längtar.
Har ju inte träffat´na sen i november, när vi var bla på Renskillning.
Men då var det vinter och kallt, men nu..hm, nu är det..vår och kallt. Hoppas att hon har tagit på sig långkallingarna.
Just det igår, igår(2/5) for Annika och jag runt som skottspolingar och letade lämpliga blommor till min brudbukett..Det var inte det lättaste, men så till slut...
Japp, nu så har jag lite att pyssla med.. Tjingeling
Var är du våren??
Naturen spirar och sprudlar, men kylan gör en blind för allt det vackra. Björktrasten flanerar bekymmerslöst på gräsmattan, drar upp en och annan daggmask och bryr sig inte ett dugg om att det är kalla nordliga vindar..
Men jag sitter här och undrar vart våren tog vägen. Hoho, var är du?? Kom tillbaka, vi behöver din värme..
Hm, det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder..Men, man kan ju inte sätta på sig termobyxorna i maj. Kan, kan man väl..men hur f*n skulle det se ut?
Men snart kan vi binda kransar av Kråkvicker, vitmåra, klöver och timotej och svära fe och fasa över mygg och getingar..Men hellre det än nordanvindar i maj.
Ha en skön dag. KRAM
