Özterlins Blogg

"I linfröets skal finns dock cyanogena glykosider som kan omvandlas till giftet vätecyanid i tarmen. Vätecyanid kan ge allvarliga nervsymptom eftersom det framkallar syrebrist i vävnaderna."

Ooops* Läste ovannämnda i en artikel.
Oooopset! härrör från min egen förbrukning av krossade linfrön, som i detta nu är historia.. Lät ju inte så trevligt OM man nu ska tro på allt man läser.

Men jag tyckte mig ha lite syrebrist i en vävnad häromda´n!!!

Men jag tänker inte ta bort några andra nyttiga frukostingredienser; som mina EKOLOGISKA (Kung Markatta) torkade Aprikoser: Knökfulla med nyttigheter som Zink, järn C & D- vitaminer + lite annat.
Inte heller mina Hasselnötter som innehåller Folater, Kalcium och Proteiner + lite annat!!

  Blåbär är också vanligt förekommande på frukostbordet och de är fulla av Antocyaminer - som vi alla vet vad det är!
Men det låter nyttigt. Eller hur!! Och att det är vårt mest fiberrika bär, vet väl de flesta och att de är bra för synen.

Om, man inte vill blanda dessa nyttigheter med diverse växtgifter så kan man som sagt köpa Ekologiskt odlat.

Nu har jag förlustat mig klart för denna dag här vid datorn.. Ska göra mig vacker och åka och jobba.

KRAM

   Hoppade på en ny kör i torsdags.. Hoppade var väl att ta till, jag smög in i Missionskyrkan, lånade toaletten, hörde mig för var Mats N:s kör skulle hålla till.

Ja, nu när man äntligen sjunger i kör igen så känns varannan måndag för lite, så inom kort stod jag och sjöng Bjällerklang med 20 andra främmande själar. Jättekul!

Ska tydligen uppträdas inom kort!! Var, när och hur vet jag dock inte- Någonting säger mig att det blir innan jul.

Slutade 16.00 enligt chema, men satt på Almas från 5 i med goast Kersti och frossade Budapestbakelse och kaffe och diskutterade livets glädjeämnen,
ja det som är ett ämne för glädje och tacksamhet för en, kan vara en bedrövelse för någon annan; det beror på hur man ser på saker och ting här i livet!!

Fylld av glädje och tacksamhet så bar sedemera stegen mot kören och jag sjöng vackrare än aldrig för!!!

Samtidigt som de sista tonerna ebbade ut så var Per och hämtade en vagn som skulle ta mina sista grejer från Arbrå- vi möttes hemma. Per som är en händig man som tänker framåt, gjorde iordning frukost/brunch till fredagsmorgonen som skulle förtäras vid mina rangliga utemöbler i köket!!


Snälla, goa, hjälpsamme Hannu kom också efter ett tag, vi fikade innan vi tre åkte vidare genom mörka skogar mot Arbrå.

Så fredagsmorgonen började med snöskottning och ett metodoskt tömmande av huset.. Vi var klara vid tre. Satte nyckeln i låset- försökte känna in hur det kändes att definitivt lämna mitt lilla Arbrå.

Det kändes inte definitivt- Arbrå finns ju kvar och huset likaså och jag hoppas att de som ska bo där nu, får det jättebra.

Ja, nu är det lördagsmorgon/förmiddag- allt är kvar i vagnen. Tog in en Amaryllis som jag fick av grannen Susanne och några blöta skurgrejer- resten är kvar, men vi vilar våra ryggar in i det längsta. Hannu sov kvar och jag hör hur han harklar sig i soffan- snart är det full fart igen..

Ha en underbart skön helg

JA & NEJ. Varför är vi människor så rädda för att inte bli omtyckta, inte bli accepterade. Vad får oss att säga Ja, när vi menar NEJ?

Rädslor för att såra kanske? Men, vem sårar man om man gör saker man inte vill göra. Vems självkänsla och egenvärde är det man är och naggar i kanten?

Rädsla för att inte bli accepterad som den du är? Vet du inte vem du innerst inne är och självkänslan är låg, då är det svårt att veta vad man vill- visst. Men alla har vi en "magkänsla". Känns det fel, så är det troligtvis fel.

Du behöver inte ha perfekta argument för ditt nej, du behöver inte vända ut och in på dig av skamkänslor över att du faktiskt inte vill vara till lags.

Det är betydligt roligare och mer förtroendeingivande att få ett JA från en som även kan säga NEJ.

   KRAM påér

  Många koppar kaffe blev det idag på Almas cafe

och 2stycken alldeles färska, frasiga, underbart kletiga wienerbröd. Ville känna mig riktigt ledig. Slutade 13.30 och lyckades säga nej till att förlänga passet till 21.00.

Konstigt; det är bara en bokstav mer i ordet NEJ, men ändå, så mycket svårare än att säga JA.
Men det är ju bara att känna hur det ter sig i munnen. Jaet liksom studsar iväg, A:et tar sats från J:et och får en positivare klang.
Nejjet, kan lätt tendera att låta lite nasalt, negativt.

Att säga NEJ är ju som bekant ett säga JA till sig själv.

Ja, jag satt där med en stor, liten bok och läsglasögonen på näsan. Rotade febrilt i väskan efter några fler kronor- hittade en!! Märkte att det var en kvinna som tittade på mig, vände mig dit och vi log ett fint "här sitter vi på ett fik och har det bra leénde", jag sa lite urskuldande att jag letade småpengar. Tre kronor närmare bestämt.

- Ja, men det kan du få utav mig" sa hon. Kändes lite förmätet, men tackade och tog emot och köpte det andra wienerbrödet.

Ja, man får tacka och ta emot det som kommer i ens väg.

Slog ihop klokboken och gick till bussen. Hade en "pedagogisk kvart" med katten hemma, bar runt´na lite, kelade och kammade hennes päls. Sen var hon nöjd och jag kunde ta mig en liten, ganska lång eftermiddagslur..
 
Kanske att man är vaken då Per kommer hem från kvällspasset 24.00- det vore lite trevligt, för idag har vi inte sett varandra i vaket tillstånd. Jag zzzov när han kom hem igår kväll och han snusade så gott i morse när jag åkte iväg och jobbade.

Ha det så himlans gott alla männskor. Kram påér

Hu, vad vi har skurat och fejat, plockat och packat i helgen!! Men det är förbannat svårt att utföra dyliga sysslor i harmoni, när man har tidspress..
Min kära, blivande man tog en sak i taget, Ja, det gjorde jag med, men jag hade sjuttioelva andra måsten i huvudet samtidigt..Pust.

Förblindad av stress, med skygglappana på for jag fram som en strategisk städmaskin.. Och rätt var det var så var köket skinande rent, toaletten likaså och även det vomeringsframkallande avloppet *urk*.

Nästa helg går det sista flyttlasset och de nya hyresgästerna flyttar in.

Nej, jag har inte fått det sålt, men dock uthyrt.

Hoppas att DET som har fört oväsen, puttat ut böcker ur bokhyllan mm håller sig lungt så de får det lungt och skönt i sitt nya hem.

Kram på er

Bäst jag skriver medans tid är!! Man vet aldrig vad som kan hända..

Igår morse tex när jag var på väg till jobbet, så gick jag i andra tankar och helt plötsligt var det en bil som toktuta på mig - och bakom ratten såg jag en karl som liknade en Italjensk maffiaboss, vilt gestikulerande.. Såg ut som att han ville säga några väl valda ord till mig...
Ooops, jag hade gått mot rött ljus. Ja, han blev väl både rädd och förbannad - två känslor som brukar följas åt..

Ja, jag blev nog själv lite skraj och var oerhört försiktig resten av dan då jag halkade omkring på cykeln i centrala Borlänge letandes efter lämpliga pensionärer att ge god omvårdnad.

Ja, det blev ett långt arbetspass igår: Först 07.30 - 16.00, sen ringde de från bemanningen och frågade om jag kunde tänka mig att vara kvar till 21.00 pip*..Tjae, vad gör man inte, det är ju snart jul igen och 1:a advent redan nästa helg.

Puss & kram på er

   Visste ni att även om man sjunger tyst, i sitt inre så tränas samma muskler som om man sjöng för full hals.. Fascinerande.
Det borde då alltså teoretiskt gå att träna alla muskelgrupper i kroppen med själslig närvaro och koncentration.

Går dagens guidade meditation gick i samma tema - fast utan sång, men med focus på kroppen och avslappning. "spänn skinkorna, tag ett djupt andetaaag - slappna av sakta medans du andas uut..." Värmen spreds till de avslappnade kroppsdelarna. Skönast var att dra ihop ansiktet i en jättegrimas och sedan slappna av.. Kändes som att varenda rynka försvann i ett nafs.
   Jäklar va bra vi sjöng igår!! Mäktigt att få vara tenorstämma och vara delaktig i att ge sången tyngd.

Avslutningsvis så sjöng vi igenom Living on a prayer några gånger.. Det blir för lite tid. Innan man vet ordet av så är de två timmarna gjorda. Så går man därifrån och fylld av sång med vetskapen att det dröjer två veckor till nästa gång..

Fast det är ju inte en helt fel känsla; upfylld av sång och en längtan till nästa gång...
   Nu ska jag ställa mig i duschen och göra mig redo för en ny dag. Jobbar kväll i Bullermyren - ska bli kul´dä.

 Kram påér

   Ser ni tomten nere till vänster??



Näe, inte jag heller!!

Men jag skulle inte ha blivit överskad om vi hade sett tomtar, troll eller annat småknytt.. Vi åkte mil genom trollsk vinterskog och kanske, kanske sa någon: "vaffö, vaffö; kör di så fort, vaffö ha di så bråttom....?"
"könstiga männskor, stressa på, på det där viset..."

Ja, vi männskor är alltid på väg.. Ena dagen till Lycksele och Dollar Store- där spenderbyxorna åkte på, sen ett besök på en restaurang där jag tror uttypen för Tage Danielssons servetris som trycker in en AQuavera i sin barm och ler lyckligt med tårade ögon jobbade.. Fast denne kvinna log inte lyckligt, bara generat när det visade sig att vi fick mos i stället för potatisgratäng och lommade iväg efter gratäng drömmandes om ett liv som Hollewoodfru eller nåt!!

Dagen efter for vi genom skogarna igen; mot Vilhemina. Där besökte vi FRASSES och åt en varsin hamburgare..NJae, Olga tog en stor pommes.. Sen agerade vi turister
   Och tittade in i en liten kåta
   De hade hål i taket!!!!
   Vi glömde dock inte den här lilla krabaten. Det blev några sköna promenader.

På lördagen bjöd Olga på födelsedagstårta som var jättesmaskens och på söndagen innan vi for hade hon gjort en engelsk kycklingpaj som inte heller gick av för hackor.

Fö så måste tilläggas att Per kom på att det måste finnas minst två arter av renar: Skogsren OCH väg..ren..

   Klockan 12.00 på söndagen satte vi oss i bilen och styrde kosan söderut.. De rimfrostbitna träden blev allt gråare och svartare och inte ens en grå liten fågel hördes sjunga, men hav hopp; just nu i detta nu så snöar det här utanför köksfönstret.
Tycker inte om vintern, men ska den promt envisas med att komma så ska det vara rejält!

Idag ska är det dags för kör..Jippie

Hej gott folk. Vi har haft den stora äran att få följa med Olgas skola på renskiljning. Hur häftigt som helst.
Så här års samlar de ihop renarna från fjällen och särar på dem.. Så att de kommer till sina rättmätiga ägare och så de inte blir för stor konkurans om födan..






 

Jag har inget objektiv på kameran, så det var verkligen närkontakt och det stod inte på förns jag höll på att bli ett med hjorden, men med styrka och sällan visad tapperhet klamrade jag mig fast i planket och gav Olga en rejäl kram plus ett par platta fötter..

Efter urskiljningen så fick de komma in i nya inhägnader, där det väntade gott hö och lugn och ro inför vidare transport ut i guds fria betesmarker



Och vi styrde kosan tillbaka till Storuman
 

En minst sagt mäktig upplevelse..

   I morgon kväll åker vi upp till Olga i Storuman.

5 dagars semester, vila.... Ska bli så underbart skönt. Ska eliminera alla attacker av katastroftankar om jobb, ekonomi etc som huserar i mitt huvud utan att betala hyra.

Det är för jäkla konstigt att det är lättare att ägna sig åt negativa tankegångar när allting, alltid i slutändan löser sig på det sätt som det är meningen att det ska..

Tänk tillbaka själv på alla de gånger du själv trott att det kommer gå åt pipan OCH nu sitter du där i godan ro och läser min lilla blogg. Tänka sig!!

   Tack och lov är inte livet en spikrak väg mot målet, den vägen är förhoppningsvis fylld av avtagsvägar, tjälsprickor, rödljus
   en och annan ren kanske..

Ska kanske tillägga att jag just nu är trött, har cyklat runt i hemtjänsten i snöstorm.. Men, som alltid så vaknar mitt inre i ett litet dolt glädjeskutt när första snön kommer.. Det blir genast så mycket ljusare och jag fick en innerlig lust att åka hem och klä julgranen.. Men lite för tidigt för det!!
Nu är det bäst att jag tackar för mig - Återkommer nästa vecka.

KRAM

Ja det är måndaaag morgon och mitt huvud värker...inte alls!! Det gjorde det i går kväll redan. Kände mig så fruktansvärt, ömkansvärt tlött att jag bara ville rulla ihop mig i ett hörn och gråta en skvätt.

Men nu är det måndag, en ledig måndag.. I min inkorg ligger en länk från Petra K med stämmor till en hårdrockslåt- hon är för skön den kvinnan!
Sjunga hårdrock i kör trodde jag tidigare inte var möjligt, men med henne ÄR det möjligt.

Vi ska dessutom träna på Halleluja/Decembernatt; ni vet den där fina: Nu sover stad nu sover land och överallt står snön i brand... Jättefin och stämmningfull och det roliga i det hela, tänkte skriva kråksången, men vi låter som koltrastar på våren. Jo det roliga är att vi ska spela in den på CD.

Hon har en filosofi att man ska göra tvärtom mot vad man brukar: alltså är man av sed och tradition en inbiten sopran, så kan hon ge en en helt annan stämma- underbart!! På oss bara! Haha, jag sjunger tenorstämma i ovannämnda. Fast det var i allra högsta grad frivilligt och stackars Zarah Leander må vända sig i graven, men det bjuder jag på. Frid åt hennes minne!!

Idag, medans frosten biter i gräset utanför ska jag glassa omkring i myskläder, göra en förhoppningsvis, mustig gryta, ha tvättstuga, läsa.. och någongång under dagen kommer Inger att plinga på dörren, vi ska äta tillsammans, ha det gott och sedemera åka på meditation i Haga-kyrkan.

Ja det blir ingen sång i kväll, frånsett en vacker inre ballad för själ och hjärta ♥

Oj, fick plötsligt FJÄRILAR i magen- inte artbestämda, mer åt det obestämt fladdrande hållet..

Har pratat med PASTORSEXPEDITIONEN och har preliminärbokat bröloppsda´n.. 7/5-2011.

   Tiden går ju såå fort så det börjar bli dags att spana in klänning- ljuvt romantiskt eller lite djärvare kanske
   Eller    
Vad tycker ni?

   Kanske gode bror kan spela brudvalsen på gura tillsammans med Anette/piano, Jenny/trummor och Olga/flöjt.. Hm, det blev ju en hel orkester till efterfesten..

Nåväl, nu ska jag stilla mina fjärilar med att fortsätta göra ingenting

En tårta till Olga Johanna Kristina som fyllde 21 i tisdags/igår

Skulle vilja ge dig hela universum.
Och styrka,
glädje,
tålamod,
frihet.
En kram och en puss på nästippen
och allt annat som hör livet till.

Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna.

Att vara stark är inte
att alltid orka skratta
att hoppa högst eller vilja mest.

Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst eller
att alltid lyckas.

Att vara stark är
att se livet som det är
att acceptera dess kraft
och ta del av det
att falla till botten,
slå sig hårt och komma igen.

Att vara stark är
att våga hoppas
när ens tro är som svagast.

   I måndags var det "Må bra-kör".

I den guidade meditationen var det en röst som sa: "det du helst vill göra och drömmer om ÄR din själ" Där dina drömmar vilar finns svaret på din "mening med livet".

Mmm, det finns en sanning i det; När du gör det du allra helst vill göra så mår du helt enkelt bra - Det var en förenklad version.

Om det som hindrar dig att göra det som du vill sitter i tanke och rädsla så är det dags att tänka om.
Sen kan det kanske vara realistiskt ogenomförbart att utbilda sig till astonaut och åka till månen eller satsa på att bli president.

Jag var lite rastlös i måndags, men meditationen tog udden av det, även om det sipprade upp små spår, rester av rastlösheten.. Ville komma igång och sjunga!! Men poängen ligger i varje närvarande minut: Svårt att stanna upp.

Sen tog vi oss an: Hallelujah/Decembernatt- Det lät så bra och det är så härligt när flera röster enas och blir till en kropp. Det är lite magiskt hörrni.

Mindre magiskt är det när en hop med hemtjänstpersonal frigör sig från gruppen och utkristalliseras på olika platser i Borlänge Centrum. Kanske den tystnad som uppstår i det tomma rummet som blir kvar kan tolkas som magisk?!

Ja, jag var och jobbade igår tisdag i en grupp som inte tillhör favoriterna, jättemycket personal, jättemycket prat och jättemycket gator som är omöjliga att hitta.. STRESSS - Andas in, andas ut, pust*

Men annars har det rullat på bra, det är fortfarande kul! Bra personalgrupper..

   Nu ska jag stämma min gitarr och sjunga en sång. Per är inte hemma så jag får sjunga för katten.         KRAM

Novemberregn.

Vemod.

Stillhet.
Ro.
Saknad.

Eftertanke