Özterlins Blogg

Lista: De vanligaste ämnena

Här är de vanligaste starkt eller extremt allergiframkallande ämnena som forskarna på Karolinska institutet hittade i sin studie:

* Resorcinol
* m-Aminophenol
* Toluene-2,5-diamine
* Toluene-2,5-diamine sulphate
* 2-Methylresorcinol
* 4-Amino-2-hydroxytoluene
* 2,4-Diaminophenoxyethanol HCl
* p-Aminophenol
* 4-Amino-m-cresol
* 4-Chlororesorcinol
* 2-Amino-3-hydroxypyridine
* p-Phenylenediamine
* 2-Methyl-5-hydroxyethylaminophenol

Mmmm, kan inte riktigt släppa det här med hårfärgningsprodukter..Vaknar kallsvettig av tanken att det kanske cirkulerar runt Diaminophenoxyethanol i mitt blod (urchäkta stavfelet!!) Att det finns åtskillit av 2-Menthyl-5-hydroxyethhylaminophenol i våra grundvatten som våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn ska dricka av.

Allvarligt talat: Jag vaknar inte kallsvettig, sover i regel som en klubban gris från det att jag lagt huvudet på kudden..Men va f'n håller vi männskor på med??

Jag kan då lova att jag inte tänker färga mitt hår igen OM det inte är bevisat miljövänligt innehåll.

F.ö så har mina gråa lockar vädrats av kyliga höstvindar idag när jag farit runt på cykel och agerat hemtjänstpersonal. Glömde handskarna hemma på köksbordet och den första jag tog i hand och presenterade mig för höll på att studsa ur stolen av köldchocken.

   Nu är det dags att ladda för en ny arbetsdag.

All min energi har på senaste tiden legat utanför mig, fast ändå inte- känslomässigt har jag velat vara i det, men... Krafterna sinar till slut, hur mycket man än vill finnas till hands.

Idag var jag ledig från hemtjänstsarbete och hade bestämt mig för att vara off, ego.. ägna mig lite åt mig själv och ladda batterina..

Det stod inte på förns en tankeläsande själ ringde och frågade om jag ville följa med ut i skogen och plocka svamp
   Det första klivet ner i den mjuka mossan och faktiskt känna en liten kall rännil genom trasig sula var underbart. Att andas in skogsdoften, den rena klara luften..och det tillsammans med en jättehärlig männska gav laddning bara det så det skulle räckt till ett helt lastbilsbatteri..

Och vad mycket svamp! Ni vet hur det är när "svampögonen" kommer på!(?) Hur mycket som helst. Vi var tvugna att gå till bilen och lämna av svamp och svalka ner ivern med en mugg kaffe innan vi kunde fortsätta plocka
   Samtidigt så gick vi och pratade om livet, våra liv hur det har varit och hur det är och om våra döttrar, våra relationer- allt!
   Motvilligt, mycket motvilligt styrde stegen oss mot bilen igen, fast denna gång därför att jag var tvungen att åka hem och byta till torra skor och strumpor innan jag skulle jobba hos min "gubbe".. Han ÄR ju ingen gubbe, han är ganska, så där lite jämnårig och behöver assistans några timmar per dag.

Vi tog en promenad ner på stan och tog oss en kopp kaffe och ett varsitt färskt wienerbröd: MUMS.

Japp, arbetspasset var slut 17.30- gick och åt en kebabtallrik och vad den kebaben gjorde med min mage vet jag inte, men jag visste att dagens planer att gå på meditation i Hagakyrkan inte var att tänka på eftersom magen protesterade på ett sätt som bara en mage kan tänkas göra!!
  Nu är det kväller här i Borlänge.så jag säger; Go`natt

Gjorde typ värsta kapet häromdan.. Kom in på ICA-Maxi med mejerihyllan som mål. Det slog gnistor om klackarna när jag tvärbromsade halvvägs- de fanns ingen återvändo inför det som mötte min syn.

Måste typ bara ha; där låg  inför mina ögon ett 5-pack strumpor erbjudande!! Enfärgade, randiga, prickiga..lös och ledig resår (bra för svullna trötta ben)- Allt detta tryggt ihopnitat i ett enda: Ta med oss hem!!
Glädjen blev dubbel; det spratt till i husmodershjärtat då jag insåg att det naturligtvis, som allt annat var bonusgrundande..

I samma affär köpte jag i slutet av augusti ett par svarta mjukisbyxor med flossad insida och mjuk och skön resår.. Härligt, min garderob är snart komplett; mjukisbyxor och prickiga strumpor. Vad månne det bli härnäst??

Ha en jätteskön dag hörrni och var typ rädda om varandra. KRAAAMIZZZ

   Allt här i livet går inte på räls!! Och det är tur det, för vad tråkigt det skulle bli/vara

Men ibland, ibland skulle det vara skönt att slippa överaskningar som livet självt har att ge. Det som hör livet till går egentligen inte att katalogisera som överskningar.. Men om man väljer att inte se, att blunda, förtränga, förneka så blir det allt som oftats en obehaglig överaskning.. Men även obehagliga "överaskningar" har något positivt i sitt syfte med oss..

Pust, nu blev jag djup... Lite balansgång det där med "djupheter" på en blogg; vad kan man skriva? Försöker hålla mig till allmänmänskliga känslor!

Men vad är då allmänmännskligt? Vilken fråga!! Tror egentligen inte att några av mina tankar och funderingar är så unika i sitt slag att det inte finns en igenkänningsfaktor i det jag säger/skriver..

Eller?

Nu känner jag att jag svamlar!  Är sååå trött.

Jag idealiserade tillvaron som timvikarie lite tror jag.. I torsdags blev jag "utringd" - "Kan du tänka dig att jobba i Bullermyrens hemtjänst?" Ja, javisst svarade jag OCH var f*n ligger det tänkte jag. Stuvade ner turistkartan i handväskan mötte en stressad vikarie som gav mig nycklar och brukarinformation.. Jahapp! Hon pekade ut riktningen och försvann.. Men, men, det gick det å!!

Torsdag: - "Hej, kan du tänka dig att jobba i Centrumgruppen?" Jaadå" - "Ja du är inte den som är bang.." fick jag till svar!
Stressigt värre blev det.. Slet av skosnöret.. Stoppade i hålfotsinlägget i stövlarna som strategiskt la sig framme vid tårna och fyllde ingen funktion alls..

Men alltså, jag tycker det är kul samtidigt! Jag måste vara lite knäpp..Men det har sin charm att möta dessa gamlingar och nya människor, ja det är ju inte så "knäppt"..

I onsdags jobbade jag i Forssagruppen, så idag och så även imorgon söndag.

Mmm.. Det händer grejer här! En jobber å sliter för bröfödan, men på måndag då ska jag på meditation i Hagakyrkan, ska bli så gött.. Har provat två gånger nu i mitt 48-åriga liv och funnit att det är ack så behövligt i dessa stressade tider.. Mums för själen.

   Kram påér

 Hej & god morgon gott folk.

Det är grått, det regnar och det är tisdag. Köksbordet, som jag kan ana under diverse tidskrifter och annat som inte hör ett köksbord till, behöver sig en rejäl upprensning men regnet smattrar vidare helt obekymrat och jag får ingenting gjort.
Tiden står still över moder jord och köksbord
Jag tar en kopp kaffe till och funderar över mitt liv som timvikarie.

Klockan 06.00 larmade mobilen. Klev upp, trevade med van hand efter kaffet; klockan gick! Nehepp 06.43 då gick bussen till Forssa...utan mig. Sitter fortfarande i ett slags vacum, påklädd och redo att åka och jobba.
Regnet smattrar mot fönsterbläcket och jag borde kanske vara tacksam att jag slipper springa omkring i Forssa och agera hemtjänstpersonal.

Nåväl, jag ska göra det bästa av denna dag:

Hur vi reagerar på yttre omständigheter i livet beror mycket på hur vi uppfattar dem. 

En regnig grå dag kan bli en vacker dag, fylld av solsken; om man tänder ett ljus, tar sig ett varmt bad, skriver lite i sin alldeles egna blogg och äter en god frukost- ska ta fram blåbär ur frysen som jag ska ha i filen, det blir en fin början..

   Ha en förträffligt, utomordentligt trivsam dag och kom ihåg att du är bra som du är.

KRAM

Är det så att du sympatiserar med Sverige Demokraterna så gör du bäst i att sluta läsa NU.
Jag tror fortfarande på människors lika värde...

Ja det är valvaka på TV nu. Vill inte titta, blir bara arg!!

Men det var ju egentligen inte det jag hade tänkt att skriva om. Utan en dag med inbokad tvättstuga!!
Mycket intressantare ämne i mitt tycke!

Det var inte uttalat, vem som skulle gå ner.. Men det kändes som självklart att det var Pers tur och han hade nog tänkt att gå ner. Jag började tänka på mina kläder; hm, undrar om han sträcker sömmarna, tvättar min blus på 40? Överhuvudtaget hänger tvätten ordentligt..
"Bäst att jag går ner, så det blir rätt.."

Kände ett inre växande missnöje över att jag hade tvättstugan igeeen- men sa fortfarande ingenting!! Känner ni igen ekvationen i detta som inte går ihop?
Ganska motsägelsefullt, bara för att jag inte kan släppa kontrollen över mina sömmar så nedvärderade jag P:s förmåga att kunna tvätta i ett nafs..


Och hade jag nu inte varit medveten om dessa tankegångar så hade jag säkert inom snar framtid sagt att "du tvättaaar ju aldrig"..

Det kallas för projicering: Jag projicerar i princip min oförmåga att släppa kontrollen och gör skulden till någon annans.. Fiffigt va? Om jag hade tagit ansvar för situationen skulle jag ha sagt; Nej, nu tycker jag att det är din tur att gå ner till tvättstugan och du, är du snäll och sträcker sömmarna på min blus..??

Om så icke sker och jag skulle tycka de vore en katastrof så finns det ju strykjärn!!

Nu tänker jag byta samtalsämne:

Tänkte skriva lite om hårvårdsprodukter.. eller båtbottenfärger!! Jo det är sant! Vi använder frivilligt likadana produkter i vårt hår som man använder för att slippa algpåväxt på båtar.. Ämnet heter ZINKPYRITION och är inte helt överaskande Giftigt och finns i mjällschampo.
PARAFENYLEN finns i hårfärgningsprodukter och förbjöds i Sverige redan 1943 men när vi gick med i EU -95 blev det tillåtet igen..
   Var går gränsen? Är det förpackningen som avgör?

Nu ska jag som en god samhällsmedborgare ta å titta lite på valvakan ändå..

Go´natt

Det som följer härmed är en sk "uppdatering", nedtecknat d. 17:e september i nådens år 2010.

Det har blivit lite glist mellan inläggen, livet pockar på och ger inget utrymme att förlusta sig över tangentbordet, men bara det blir rutin i detta, mitt "nya" leverne som sambo och timvikarie så..

Ja var börjar man?! Länge sedan jag skrev..

I söndags stod jag efter en liten resa med TågIBergslagen (TiB) på Gävle tågstation. Kanadagässen flög, trumpetande över en molnig himmel och jag var också, precis som de på väg, fast åt motsatt håll..
Olga ringde mig på lördagkväll, hade ont i vad det visade sig en inflammerad cysta- som hon han att få bortoperead akut innan jag hann fram. 
Det kändes bra att kunna åka upp och finnas till hands- jag var förvisso inte framme förns 23.30..Efter en resa över Gävle, Sundsvall, Umeå, Lycksele och sedan buss på mörka skogvägar mot Storuman.

Hon kom och mötte mig på buss-station, den envise.. Sa att jag kunde fråga mig fram..men nej! Ruben var för dagen uppklädd i en orangefärgad "täckjacka"- lilla gubben, han va så fin- men hans matte såg lite matt ut!!

Lyckades ordinera sängläge på måndagen och jag tog en lång härlig promenad med Ruben- hösten hade verkligen Storuman i sitt grepp, temperaturen var av det bahagliga slaget och likaså det mesta som jag vilade blicken på under promenadens gång.
  Mmmm, bilden är på sneskan!!
   Den här med!! E´han inte fiin!

Japp, efter promenaden så var min rastlösa dotter på väg att krypa ur skinnet och vi gick ner till hennes skola och hämtade lite böcker, träffa lite folk..efter det gick vi till Ica- Handlade lite och en lokalodlad Älgkorv för vidare transport hem fick följa med i korgen.

På eftermiddagen blev det en fika med Madde..
   En trevlig prick som det var roligt att träffa..
   Olga greppade kameran och tog ett kort på mig in action

   I Storuman har de löst boendefrågan på ett annorlunda sätt; de bygger på snedden.. I detta hus bor Olga.. Himla mysigt var det- en liten trivsam, ljus 1:a med kokvrå.

Jag stuvade makaroner och stekte köttbullar som vi åt framför TV:n..Mums! Smakade x-tra gott där hemma i Olgas soffa.

Ja, så var det dags för tvättstuga.. Det gick ju som det gick.. Plagg efter plagg som jag plockade ur maskin hade en babyblå ton..nyinköpta tröjor med tidigare vit botten var nu blåa.. Anade att Olga skulle bli lite ledsen i ögat och jag kunde inte förstå vad det var som hade färgat av sig!!!!!

Hur tröstar man en fattig student?? Jo, man skickar ett mail till rik snäll storebror och förklarar fadäsen.. Tack Åke.

Ja nu började seperationsångesten få grepp om oss båda.. Skulle ju åka på tisda´-morron!! Det blev kort och intensivt..

Började med en nätt liten busstur a´4h mot Östersund förbi Vilhemmina, Dorotea och Strömssund.. Den medtagna litteraturen och inplanerade sovstunden fick ge vika för den otroligt vackra utsikten utanför fönstret.. Kunde inte slita blicken från hjortronmyrar, knotiga björkar och chansen att kanske få se en ren eller två.. Jag bara njöt och lät tankarna flöda.

I Ö.sund var det dags för bussbyte igen.. 1½h resa mot BRÄCKE väntade.. Bräcke, en järnvägsknut någonstans i Sverige.. Hu, det kändes öde: Mina förväntningar låg inte på topp. Bräcke here I come.. Bussen for fram som en ilsken bålgeting genom landsbygd, vacker och öde mot, som sagt..
Stationbyggnaden tycktes vara på väg mot total nermontering.. Fanns inte ens skithuspapper på toaletten!!
Men efter 5½ timmes bussresa så kändes det problemet ganska marginellt, hade ju näsdukar..

Hade 2h väntan på tåg framför mig! Vädret tillät inga utflykter i närområdet. Ett stilla regn föll och jag satte mig på en hamburgerbar med Aftonbladet och en 90grams cheesburgare.

Tåget rullade in på station enligt tidtabell och ingen var gladare än jag.. Satte mig på en obokad plats framför en mor med en mycket liten son.. Och nu för att göra historien kort! Tåget tuffade sedemera förbi Ljusdal, Järvsö, Arbrå och jag klev av i Bollnäs.
Jopp, jag var i Bollnäs 5min. i tisdagskväll- kändes lite konstigt. Per, min goa omtänksamma, älskade..allt, kom och hämtade mig!
Och jag var hemma 3h tidigare.

Olga gick till skolan på tisdagen och mår nu mycket bättre.. Skönt det!

Ja, livet rullar på här i Borlänge. Har jobbat mycket i Hemtjänsten och överaskande nog så är det fortfarande skitkul- det vrkar vara en bra arbetsgrupp och det är ju, inte helt obekant: A & O för trivsamhetsfaktorn.

Puss & Kram på er

  Det kommer snart en liten uppdatering.. Det är lite mycket just nu!!

KRAM

En frisk bris av salta havsvindar följde med hem i ryggsäcken.

Att sitta vid havet en  septembermorgon och se vågorna rulla in mot stranden är som balsam för själen.

Vaknade tidigt i lördags morse, klädde på mig och gick ner till stranden. Flanerade i sanden, satte mig på en sten och bara njöt.. När jag sent om sider vände för att gå tillbaka såg jag en liten folksamling.
När jag kom närmare så kom jag ihåg att jag hade läst att det skulle vara YOGA klockan 08.00 precis där jag nu skulle passera.

"hej, ska du va me´?" Stirrade vilt efter flyktvägar: Jag yoga!! Kunde ju inte vada ut i havet och att springa genom sanddynorna var inte ens att tänka på.
"Kom igen, det är inget farligt..."

Ordet NEJ finns inte med riktigt i min vokabulär, speciellt inte om jag är lite nyfiken.. "tja, varför inte!?- jag gav upp, visste ju att jag ville, att jag var lika nyfiken som rädd..

Så innan jag visste ordet av så stod jag barfota i den kalla sanden, med ca 10 andra helt främmande människor och gjorde solhälsningen och många andra rörelser. När jag blundade hörde jag hur vågorna rullade in och det var fanatstiskt jättehäftigt.

Många av rörelserna rörde vid muskler som varit bortglömda och legat i träda i många år och de var inte sena med att tala om att de fortfarande levde..

Vi kom fram på fredag eftermiddag. Hade hyrt ett jättegulligt litet hus vid sudersand. Vi; det var jag, Per och tre till.. Det hände vällan inte så värst mycket på fredagen, vi handlade, åt gott och somnade..

Hm, det är oerhört trist att skriva utan bilder. Raotern till min dator är kvar i Arbrå och jag vet fortfarande inte hur jag ska föra över bilderna*suck*

Veckan har rusat på här och jag har gått intro och jobbat i hemtjänsten; riktigt kul, överaskande kul..F´låt alla fördomar jag har haft om hemtjänsten.. Snart ska jag gå iväg till min andra gubbe som jag är hos på eftermiddagarna..

Det börjar så sakterliga rulla på här i Borlänge.. Känns bra! Trist att vi är lite halvdåliga båda två.

KRAM PÅ ER GOTT FOLK

   "Det blåser kallt där ute och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..."

Löven dansar utanför fönstret, tänder ljus och värmer mig i min älskades famn..

"Skynda dig älskade, skynda att älska; dagarna mörknar minut för minut..." - Tiden är dock bara ett ord och då vintermörkret omsluter oss behöver vi inte skynda för att ha tid att älska..

Nu menar jag inte i fortplantningssyfte, utan älska, älska..kärleken är något bestående oberoende av årstidsväxlingar, även om objektet för kärleken kan variera

   Just nu älskar jag känslan av höst.

"Jag märkte aldrig förut att mörkret var så stort.." Det beror på vad som döljer sig i mörkret. Jag översköljdes av en tsunamivåg av gamla rädslor och beteénden som jag har haft i tidigare förhållande.. Tar tid att lära sitt egenvärde i förhållande till andra. Gör mig liten och obetydlig, blir ett "offer" som skriker på insidan.
Suger bekräftelse där den finns att finna..

Ovan skrivna får bli; veckans offentliga djupdykning och jag bjuder på det- många kliar sig i huvudet och undrar varför de alltid "hittar" likadana killar, karlar, män eller för den delen likadana tjejer, kvinnor.. Svaret finns dolt i dig själv!

"Ända från barndomen har vi fått i oss en viss uppfattning
 om vårt eget värde - eller brist på värde - och den ligger
 bakom alla våra handlingar och känslor, som ett trassligt
 nät av självkritik."    (Christina Baldwin)

  Imorgon, tidigt, okristligt tidigt åker vi mot Gotland.. Per står just nu vid en ilsket fräsande stekpanna och steker bacon till matsäcken.

Nu ligger en prydlig hög med knaperstekt bacon på ett fat och väntar på att svalna och jag ska ta och packa ner allt utom gammalt skräp från min ryggsäcken- ryggsäcken ska jag fylla med frisk och ren havsluft..

Ha en förbannat skön helg och skriv gärna en kommentar.

KRAM