...en tanke
Lyssnade på en kvinna som berättade att hon börjat väva efter år av uppehåll. Vävstolen fick stå nere i källaren och samla damm, medans livet satte krokben för kreaktiviteten..
Men något hade fått henne att röja upp i vävarstugan och nu sitter hon där i sin alldeles egna vävstuga och njuter av det hon själv skapar. Säkert sitter hon där i detta nu..
Filosofen vaknade till liv i mig och jag tänkte att vi alla behöver vår alldeles egna vävstuga, dit vi kan gå och bara vara. Bara vara när livet rullar på för snabbt, när det behövs tid för eftertanke, när du liksom bara vill vara ensam med dig själv utan krav från omgivningen.. För så kan det ju vara ibland.
Japp
Uggleöron & Kalinka
Var tog Juni vägen? Jag har letat; under soffan, i garderoben och på grannens balkong!! Midsommar flög förbi med olvonkrans i håret och dansande älvor.
Googlade på "olvon" för att hitta en förklaring till varför denna växt besjungs på just midsommar, men det enda matnyttiga jag hittade var att den kallas Uggleöron i Blekinge. Det är med all sannolikhet inte en forn blekingebo som skrivit texten; Jag lindar av uggleöron en midsommarkrans känns..fel!!
I gamla ryssland så användes olvon som medicinalväxt mot bla Epelepsi och hysteri. Olvon betyder Kalinka på ryska!! Den gamla folkvisan Kalinka är en hyllning till denna växt. Så nu vet ni det.
Våran lilla trio sjöng i kyrkan i torsdags. Det gick bra! Ordet bra går ju att definiera på olika vis. Prästen som vigde oss sa "Det kan aldrig bli fel, bara annorlunda". Våra framträdande är kanske av det annorlunda slaget ibland, men det bjuder vi på..
D. 3 Juli är det dags igen..
Juni gjorde en tvärnit på självaste midsommarafton och tog oss till Skräddarbacken med sillunch och jordgubbar. Vi åkte tillsammans till Säter och tittade på groddans och annat. Tant Annelie åkte några varv i en rostig gammal karusell med två små lånade barn. Efter denna utflykt bjöds det på grillat. En härlig midsommarafton med härligt sällskap.
Det var allt för denna gång
Kram, kram
..hoppsan så det kan bli
Hallå, kan en annan få vara med här också? Hej, jag heter Ella! -mmm, jag är den där söta, nya lilla kissemissen - har ni hört, så fånigt??
Kissemiss! Ha, jag är en tiger, en tiger som ligger och lurpassar på människorna här och min polare Babben.
Men alltså, vet ni vad, vad som hände härom natten? Jag tycker om att hoppa in i garderoberna i sovrummet, håra ner lite sådär bland handdukarna och vet ni vad som hände? Jo, min kära matte stängde dörren.
Hon stängde dörren! Och där satt jag i ofrivillig garderobsarrest, ensam och övergiven!
Det spelade ingen roll hur jag jamade och skrafsade - de hörde mig inte!
På morgonen öppnade hon, denna där; dörren: Hoppsan, sitter du här? Men lilla gumman.. Hon gjorde en ansats till att klappa mig, men nu var jag...sur! Skulle ha bitit´na, men natten hade varit svår, jag hade svårt att hålla tillbaka mina känslor och lät hennes skuldkänslor flöda ut i kel och pussar. Ganska mysigt faktiskt..
Ja, så kan det hända här hemma hos oss.. Nu ska jag se om inte matte vill ta sig tid och klia mig lite bakom örat!
Mjau
Turban och storblommiga förkläden??
"Hej Annelie, hur är det?" Jag tittade upp, rakt in i de vänligaste ögon och frågan verkade uppriktigt vilja ha ett svar, så jag tog tillfället i akt och sjöng ut min klagosång: "Det här vädret gör mig galen, inte en led som inte värker.."
"Ja, dessa ålderskrämpor och inte blir man yngre" fick jag till svar!! Sen hörde jag inget mer; Ålderskrämpor!!! Jag som inte känner mig som en dag över 20. Vaddå, ålderskrämpor?! Tala för dig själv du, här är det på tok för tidigt att tala om ålderskrämpor, det är vädret och inget annat..
Eller? Hur vet man det?
Jag fyller faktiskt 50 i sommar. Femtio år! Känns helt otroligt, helt otroligt konstigt och overkligt.
Ska jag köpa mig en turban nu och en uppsättning storblommiga förkläden? Lära mig brodera och sticka? Dyka ner i barnvagnar och blotta min längtan efter barnbarn inför livrädda föräldrar som håller krampaktigt i barnvagnen.
Kommer jag vakna på min 50-års dag med artros, ryggskott? Snubbla över tröskeln till badrummet och åka på en lårbensfraktur?
Tack och lov, så är det ingen som vet!
Tänk så lätt det kan bli mycket av ingenting - ack, ni gamla hjärnspöken. Inte nog med att nerverna spökar inför vårt nästkommande uppträdande, nu har fantasin vidgat de värsta farhågorna inför det ännu mer.
Det blir inget av med turban och storblommiga förkläden, men det andra, som sagt vet jag inte av och jag är fortfarande bara 49år och ålderskrämpor, tjae, det kanske är det!
Kan inte erinra mig att jag klagade över värkande leder när jag var 20..
Äsch då, måste erkänna att jag ser fram emot födelsedagen, det är ju ändå lite ofrånkomligt och då får man göra det bästa utavét
Kram
Babben & Ella
Om jag bara lägger mig här, stilla och tyst och är söt i största allmänhet så.. Ja, ja se där, nu skär hon entrecon i små, små bitar.. mums, va gott. precis lagom genomstekt och lagom sälta.
Borde kanske tänka på vikten, men det får bli en annan dag.
Tar en lov och spanar in husses tallrik också; han har lite mer sås på köttet, men det går ner det också. Tack, tack.. Nu drar jag ut och spanar in efterrätten.
Hej, jag heter Babben och är huskatt hos familjen Österlin.
Tycker att jag har fått ganska bra pli på husse och matte efter alla år. Matte vet precis när jag vill gå ut, när jag vill ha mat och husse; ingen kliar mig på magen som han!!
För ett tag sen, innan det var sånt där vitt kallt på marken och då sorkarna var som fetast kom de hemsläpandes med en annan, som såg ut som mig. Inte lika söt naturligtvis - även om jag minsann hört matte utbrista; gu´så söt hon e, det ser ut som att hon doppat nosen i O´boy".
Ja, de kan va lite fåniga båda två, men det är bara att ha överseénde och tålamod!
Hon som doppat nosen i O´boy - vad det nu är för något? heter Ella och idag har vi blivit bästa vänner
Hon håller sig mest runt matte, det är tur det, då får jag ha husse för mig själv.
På kvällarna, hon är ganska rolig den där Ella, så brukar hon gömma sig och när jag minst anar så flyger hon fram och vi jagar varandra så att de gamla dammiga släktklenoderna står och darrar på hyllorna. Men vad gör väl det? har hört matte dra efter andan ett par gånger..men, men..
Vi vet ju att de tycker så mycket om oss
Ur en katt dagbok
Tjingeling
Premiärsnerver
Det drar ihop sig..igen!! Nerverna är inte riktigt synkade med den goda viljan att sjunga. Katastroftankarna hopar sig! Tänk om jag tappar rösten, får tunghäfta..Tänk om, tänk om!! Tänk om inte om fanns, så skönt allt skulle vara..
En mening som bygger på ett om inkluderar alltid en valfrihet och ett val är inte alltid till gagn, därför att..då finns det ju en risk att välja 50% fel!! Men nu blev det lite snurrigt kanske; för om jag ska börja sjunga och det bara kommer ut ett hest, nervöst pip så har jag ju inte valt det!! Eller?
Men jag kan välja att tro på att jag klarar av det och då har jag ju valt rätt.
Igår träffades vi i Haga-kyrkan för en sista repetition, lika gött och roligt som alltid. Min slitna gamla gitarr fick följa med den här gången och känna på väder, vind och akustiken i Kyrksalen.
Min gitarr fyller 23år samma dag som Olga.. Näe, den tillvekades inte just den dagen, men jag fick den i ett stort trekantigt paket när vi låg på BB och den var ämnad för barnvisor!! Det var två fina gåvor i ett svep av hennes pappa.
Japp, nu ska jag knyta ihop nerverna, ta en kopp ingefärate och packa ihop mig för ett kvällspass.
Kram på er
Rubrik
Alltid roligt att göra något man egentligen inte skulle ha gjort och sedan få stort utbyte utavét: Vi var på bio igår och såg en skräckkomedi - Alltså, jag brukar inte se på komedier!! Och vad det gäller skräck så ska den vara riktigt gastkramande.
Men Dark shadow med självaste Jonny Depp i huvudrollen som vampyr var mycket underhållande, välgjord och rolig. Vi gick från bion med ett leénde på läpparna och en förhoppning att möta Mr Depp någonstans i mörkret.
I lördags var vi på ett annat välgjord arrangemang. Olika internationella föreningar hade slagit sig samman och arrangerat en kulturfest på Tjärna Ängar.
Det bjöds på mat, musik, dans och annan underhållning
Ansiktsmålning till barna. Han var så bedårande söt, så jag var tvungen att ta kort!!
Jag tycker det är så embarmligt onödigt och dumt att döma fölk efter etnisk tillhörighet, hudfärg, social tillhörighet etc.etc - alla männskor har samma värde!!
Tjing
...japp
De gick bet, tant Annelie hade inte med något bröd. Men de lät sig villigt fotograferas iallafall.. Så här kan en inledningstext börja om insperationen är lika blank som resten av "pappret".
Vaknade i vanlig ordning alldeles för tidigt. Men, jag antar att det bara är att gilla läget. Igår, på ledig dag och allt så slog jag upp mina, inte allt för ljusblå 05.15.
Det är ju inte riktigt så att jag studsar upp av glädje; tjoho, en ny dag och en ny morgon. Jag hasar mig upp i ett zoombieliknande tillstånd och återvänder inte till männskligheten förns jag har bäljat i mig x antal koppar kaffe.. Men sen kan det faktiskt komma ett inre Tjoho, en ny dag!
På väggen här vid köksbordet så hänger en lite tavla med texten: Igår är historia. Imorgon är ett mysterium. Idag är en gåva.
Så sant, så sant.. Gåvor emotages med största tacksamhet..
Igår, som förvisso är historia vid det här laget så träffade jag goaste Kersti på Trädgårdscafeét och vi åt nässelsoppa med hembakt bröd till.. mums för själ och hjärta.
Om ni inte ännu har hittat till denna lilla oas i staden så tycker jag att det är dags att du tar och masar dig dit; allt är biodynamiskt, ekologiskt, veganskt och ja, alla tänkbara vokabolär som visar på ett hänsyntagande mot djur och natur!! Bra det och vill du stilla din nyfikenhet i detta så kan du kolla in www.tradgardscafet.se
Näe hörrni, nu ska jag..föressten, det behåller jag för mig själv!! Men, en ny dag står för dörren och den ska jag ta vara på, på bästa sätt - gör det du också!!
Tjingeling
Ensam i fårhagen..
Jag tror på det allmänmännskliga; att ingenting i sig är unikt. Tankar och känslor finns hos alla, uttalade och outtalade:
" Jag känner mig som instängd i en fårhage, ensam i ett
hörn, nära utgången!
Alla andra "får" betar, leker och är tillsammans en bit in i hagen.
Men jag är inte med, jag betraktar..men kan inte komma nära -
Jag känner mig utanför, men kommer de för nära så blir jag rädd"
De orden nådde mina öron går och det hände något i mig - en igenkännande känsla kanske.
Släpper man inte in någon i sitt liv och väljer ensamheten, så behöver man, du, jag inte bli övergiven och sårad..
Är det så?
Nu till något annat: Igår kväll blev det ryggläge i soffan.. Retade upp mig på reklamen ( som vanligt) Egentligen, vem behöver en roll-on som är verksam i 48h?? I det är det inkluderat super, power-krafter som får folket att jubla..
Men, alltså 48h!! Jag brukar duscha varje dag ja.. Sen har vi trosskyddet- allways ultra med vingar som ger dig förnyat självförtroende och självkänsla. Jag hoppas att jag aldrig kommer dit hän att jag verkligen tror att ett par vingar i trosorna ska ge mig allt jag tidigare bara har drömt om..
Självkänslan blir inte bättre av konsumtion!! Men reklamgubbarna vet vad de gör - de riktar in sig på det högsta trappsteget i Maslows behovstrappa - alltså själva förverkligandet och sen väljer de ut en lämplig målgrupp.
Och Because you worth it så kan det ju vara lite svårt att stå emot alla gånger..
Tjingeling
